Unikt rättsfall kan ge unik dom

Klockan 09.00 igår morse var det ovanligt många cyklister på Malmö Tingsrätt. Förhandlingarna som pågick i 2,5 timme blir avgörande för den dom som faller den 14/6, kan en cyklist bli fälld för vårdslöshet i trafik? Cyklist A står åtalad efter att ha cyklat på cyklist B och förutom vårdslöshet i trafik, står A även åtalad för vållande till kroppsskada då B ådrog sig allvarliga skador vid kollisionen. Happyride var på plats för att följa förhandlingarna.

Google mapsKarta över olycksplatsen. Brygga 3 (T-bryggan) och Ribersborgsstigen med riktning Turning Torso åt höger och Limhamn till vänster.

Vad säger lagen?

I 1§ Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, lyder följande: ”Brister vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annanstans än på väg för motordrivet fordon i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, döms för vårdslöshet i trafik till dagsböter. Om någon vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, döms för grov vårdslöshet i trafik till fängelse i högst två år.” 

Lagen är först och främst utformad för motordrivna fordon men det är fullt möjligt att döma även cyklister och gående för vårdslöshet i trafik. Lagtexten börjar nämligen med att generellt benämna vägtrafikant och det är alla oavsett fordon som rör sig ute i trafiken.

Jennie FasthRibersborgsstigen, sett från slutet av gångfartsområdet som leder ner till  T-bryggan, riktning mot Limhamn. Här ska kollisionen ha skett.

Händelseförloppet

Den 24 september 2015 kommer A cyklandes längs med Ribersborgsstigen, en lång raksträcka längs med Ribersborgsstranden. Sträckan är skyltad med separerad gång och cykelbana. Enligt rätten är det 40 km/h som gäller på cykelbanan med hänvisning till Limhamnsvägen som löper parallellt med stråket. Limhamnsvägen ligger dock med än 6 meter från Ribersborgsstigen vilket gör att stråket inte omfattas av vägens hastighet men eftersom Malmö stad beslutat om att 40 km/h gäller i hela innerstaden så är bedömning av hastigheten därmed korrekt.

B har varit och morgonbadat på brygga 3 (T-bryggan) med en vän (cyklist C) och ska bege sig av hemåt. Klockan är ca 06.45 när B och C cyklar upp längs gångfartsområdet som leder upp till den separerade gång- och cykelbanan för att cykla åt varsitt håll. Bara några sekunder senare kolliderar cyklist A och B. B ådrar sig allvarliga skador och badvännen C ringer efter en ambulans. A har också skadat sig men inte lika illa som B.

Jennie FasthRibersborgsstigen sett från gångfartsområdets slut och gångbanans början. Riktning mot Turning Torso

Historierna går isär

Under morgonens förhandling fick parterna ge sin version av händelsen och en del var de överens om, men det mesta gick isär. Men det kan mycket väl vara så att det ändå blir de små detaljerna som avgör domen? Även om det var mycket som gick isär så var det just detaljerna som blev intressanta.

• Cyklist A hävdade att det fortfarande inte ljusnat helt när olyckan skedde och var så pass mörkt att gatubelysningen fortfarande var på. A hade därför sin cykelbelysning på och vittnar dessutom om att det kom ännu en cyklist med lyse på, precis innan kollisionen. B och C hävdade att det var ljust och ingen gatubelysning lös. B och C hade av samma anledning inte sitt lyse på.
• På Ribersborgsstigen råder i stort sett fri sikt i alla oändlighet från båda hållen, med reservation för att besökarna måste stå vid gångbanan eller strax innan för att få fri sikt. Den fria sikten var parterna överens om samt att det just denna dag var folktomt på sträckan. Cyklist A nämnder dock två fotgängare och en cyklist medan B och C inte kan minnas att det fanns andra trafikanter i närheten strax före olyckan.
• Enligt C´s vittnesmål, lämnar denne och B bryggan efter morgondoppet och cyklar upp mot den separerade gångcykelbanan där de stannar och ser sig om. Det är tomt på cykelbanan och båda cyklar ut och åt varsitt håll. (C mot Turning torso och B mot Limhamn) Strax efter sker kollisionen.

Att A cyklat in i B står ganska klart men händelseförloppet går isär.

• A hävdar att B har cyklat ut snett framför A´s cykel och att det inte fanns en chans att väja. A har haft fokus på sikten fram och lägger därför inte märke till B som cyklar ut från höger, förrän det är för sent. Här gäller inte högerregeln då B cyklar ut från en gångfartsområde och ska därmed väja för korsande trafik.

TraF 3kap 21 § ”En förare som från en väg kör in på en annan väg som är huvudled, motorväg eller motortrafikled och där accelerationsfält saknas, har väjningsplikt mot fordon på den väg föraren kör in på. Väjningsplikten gäller dock inte där föraren kommer in på huvudleden, motorvägen eller motortrafikleden utan att byta körfält.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg
1. från en parkeringsplats, en fastighet, en bensinstation eller från något annat liknande område i anslutning till vägen,
2. från en stig, en ägoväg eller någon annan liknande utfartsväg,
3. från en cykelbana, en gågata, ett gångfartsområde eller från terräng, eller
4. efter att ha korsat en gång- eller cykelbana.
En förare har dessutom väjningsplikt mot fordon på en körbana när föraren kommer in på den från en vägren eller från en sådan cykelbana som är en del av vägen.
Väjningsplikten enligt första och andra styckena gäller inte cyklande och förare av moped klass II som ska korsa en körbana eller cykelbana på en cykelöverfart.”

• Kollisionen får B att flyga över styret och landa illa på ansiktet. A ramlar också av och skadar sin axel. C kommer cyklandes tillbaka och ringer ambulans.
• Under C´s vittnesmål ska A ha cyklat förbi C i extremt hög hastighet (35-36 km/h) och med ansiktet nersänkt till den grad att A inte kunna haft uppsikt och därför inte sett B. A kör därför med full fart in i B´s cykel bakifrån.

Enligt polisrapporten så har B´s cykel inte ådragit sig några större skador och under vittnesmålet bekräftar B att cykeln är i körbart skick efter en koll hos cykelhandlaren och några justerade växlar. B och C hävdar som sagt att kollisionen skett rakt bakifrån medan A hävdar att A kört in i B snett bakifrån. Eftersom det endast står att kollisionen skedde 50 m från bryggan i polisrapporten så blir det en tolkningsfråga om det är 50 m räknat från själva bryggan eller om det är 50 m från gångfartsområdet som löper ner till bryggan. Avståndet har betydelse eftersom det placerar B på två olika ställen. Om rätten anser att det är 50 m från bryggan så placerar det B precis vid utfarten från gångfartsområdet och bekräftar A´s version om att B cyklat rakt ut framför A från gångbanan. Om rätten anser att de 50 m är från gångfartsområdet, bekräftar detta i sin tur C´s version om att B redan befunnit sig på cykelbanan och att A p.g.a. dålig uppsikt, cyklat rakt in i B.

Även frågan kring farten blir svårt att utröna. I polisrapporten står det att A hållit någonstans mellan 27-30 km/h men A hade ingen cykeldator och kan därför inte ange någon hastighet. Farten är således enbart en uppskattning från polisens sida. C hävdar att A hållit 35-36 km/h men även där saknas bevis. Rätten kan med andra ord inte fastställa någon exakt hastighet men benämningen ”extremt fort” återkommer några gånger. Eftersom rätten dessutom menar på att Ribersborgsstigen omfattas av Limhamnsvägens hastighetsreglering på 40 km/h så har A inte överskridit den tillåtna hastigheten. TraF 3kap 14 § nämnder dock gällande hastighet, att hänsyn ska tas till väg-, terräng-, väderleks- och siktförhållandena, fordonets skick och belastning samt trafikförhållandena i övrigt. Hastigheten får dessutom aldrig vara högre än att föraren behåller kontrollen över fordonet och kan stanna det på den del av den framförvarande vägen eller terrängen som han eller hon kan överblicka och framför varje hinder som går att förutse.

• Det råder även tveksamheter kring C´s position vid själva olyckan. C hävdar att A passerat C i hög fart på cykelbanan. A hävdar att A inte sett C på cykelbanan. C ska även enligt vittnesmål, tydligt ha sett att A hålla huvudet nedsänkt och inte sett vart A cyklat. A medger att huvudet hållits nedsänkt p.g.a flugsvärmar men att blicken varit upprätt.
• B har inget minne av händelsen och endast små fragment av minnesbilder de kommande 24 timmarna efter olyckan.
• C lämnar även nya vittnesmål som inte nämnts i polisrapporten om att C fått väja för A vid mötet på cykelbanan. Händelseförloppet kopplat till de nya uppgifterna är dock något svåra att tyda då C å ena sidan placerar sig själv till höger på cykelbanan (riktning mot Turning Torso) och medger att A också legat till höger (riktning mot Limhamn), strax till vänster om den heldragna linjen. Således är båda parterna rätt placerade men C har ändå fått väja?

Jennie FasthGångbanan närmast i bild som övergår till gångfartsområde som löper ner till T-bryggan.

Att vara vårdslös i trafiken

Eftersom det är högst ovanligt att en cyklist blir anmäld för vårdslöshet i trafik och lagrummet hitintills endast använts för att döma motortrafikanter så blir den kommande domen unik om den blir fällande. Åklagaren hävdar att A varit vårdslös genom att cykla i så hög hastighet och dessutom inte haft ordentlig uppsikt. Men vad säger egentligen lagen om att vara vårdslös?

I prop 1994/95:23 (s 122) till lagändringen 1 januari 1995 uttalas bl.a.: ”bör från det straffbara området för vårdslöshet i trafik undantas sådana förfaranden där trafikanten på grund av tillfällig ouppmärksamhet eller bristande förmåga gjort en felbedömning av trafiksituationen. Likaså bör rena manövreringsmisstag normalt inte leda till ansvar enligt aktuell bestämmelse.”

Avsikten med den föreslagna lydelsen är att ansvar för vårdslöshet i trafik skall förbehållas sådana beteenden i trafiken som är att beteckna som vårdslösa i egentlig mening. Det skall härvidlag vara utan betydelse om en trafikolycka inträffat eller ej. Att göra en felbedömning eller ett misstag som leder till en olycka ska således inte kunna anses som vårdslöshet och det är denna formulering som försvaret pekar på i slutpläderingen.

Detta innebär ett kraftigare understrykande av att det trafikfarliga beteendet verkligen skall vara täckt i subjektivt hänseende. Under Trafikbrottslagstiftningens (TBL:s) tillämpningsområde ska således främst hänföras i sådana fall där trafikanten gjort sig skyldig till medvetet risktagande och om A´s handling ska anses som medveten risktagande, blir upp till rätten att avgöra. Som samtliga parter konstaterat så var det lite folk i omlopp på tidpunkten för olyckan. Frågan blir också om A kan anses ha anpassat sin hastighet till vad trafiksäkerheten kräver och att A utifrån den valda tiden för cykelturen, även tagit hänsyn till väg-, terräng-, väderleks- och siktförhållandena, fordonets skick och belastning samt trafikförhållandena i övrigt, som nämns i TraF 3kap 14 § och om A kunnat förutse hindret, i detta fall cyklist B?

Jennie FasthSeparerad gång- och cykelbana. M8 heldragen linje samt vägmarkeringarna M26 cykel och M27 gående

Medvållande?

Bör A ses som ensam vållande till olyckan eller skulle B kunna ses som medvållande? I domstolshandlingarna har C vittnat om att C och B cyklat upp från bryggan och ut på cykelbanan. Området är ett gångfartsområde som leder upp till den separerade gång- och cykelbanan. Förvisso får annan trafik vistas på banan än den trafik banan är avsedd för om man endast korsar den (TraF 3kap 6§). Det skulle ge B och C rätten att korsa gångbanan på cykel, på väg till cykelbanan. Men som också kan läsas i TraF 3kap 11§ så får inget fordon med något hjul föras på ett spärrområde eller heldragen linje. Längs med Ribersborgsstigen löper en heldragen M8 markering för att separera gång- och cykelbana. Sträckan är dessutom skyltad med D7-2 skylt (Påbjudna gång- och cykelbanor). B och C får med andra ord inte cykla ut på cykelbanan som beskrivs i vittnesmålet samt i domstolsförhandlingarna. Som vi även konstaterat så har trafikanter som kommer från bryggan väjningsplikt enligt TraF 3kap 21 § 3p.

Vägledande dom?

Skulle rätten anse att A är skyldig till vårdslöshet i trafik så kommer A med stor sannolikhet även att dömas för vållande till kroppsskada. Domen blir i så fall det första i sitt slag och kan därmed också bli vägledande i liknande fall.