[OT] Språktråden

[OT] Språktråden
.A. sa:
Visa mer [information/text]. Alltså mängd.
Klicka för att se resterande...
I just det exemplet ("visa mer" i K&S-listan), är det fler annonser man får se, dvs antal. Men kan ju tolkas som mängd också. Hade det däremot varit en specifik annons hade det ju varit rimligt med "visa mer" då det då skulle vara mer information/text.
 
[OT] Språktråden
ooms sa:
I just det exemplet ("visa mer" i K&S-listan), är det fler annonser man får se, dvs antal. Men kan ju tolkas som mängd också. Hade det däremot varit en specifik annons hade det ju varit rimligt med "visa mer" då det då skulle vara mer information/text.
Klicka för att se resterande...
Ja, du har rätt. Jag tittade inte på exemplet och utgick från att det skulle vara mer information eftersom det handlade om en specifik annons. När jag gick till K&S för att undersöka såg jag att det blir problematiskt. Visa mer blir inte hundraprocentigt rätt, men Visa fler blir inte heller rätt. Kopplingen mellan den individuella annonsen och listningen av annonsrubriker är inte uppenbar. Bäst i mitt tycke vore att antingen visa en knapp med text och funktion Tillbaka och/eller knappar med länkar till sidorna i listningen av annonser.
 
[OT] Språktråden
Screenshot_20230729_163656_com.android.chrome.jpg


Låter nästan som att artikeln ger handfasta tips kring hur man inte blir brottsling i sommar.
 
[OT] Språktråden
Varför blandar så många svenskar ihop färg och kulör? Hur långt bak i tiden började man med det? Varför började man göra det?
Inga andra språk jag har kontakt med blandar ihop det, det gör väl inte svenskan heller men användarna av svenska gör.
 
[OT] Språktråden
Raggamuffin sa:
Varför blandar så många svenskar ihop färg och kulör? Hur långt bak i tiden började man med det? Varför började man göra det?
Inga andra språk jag har kontakt med blandar ihop det, det gör väl inte svenskan heller men användarna av svenska gör.
Klicka för att se resterande...

Jag tycker att det är förvirrande. Men alla källor jag har tittat på listar som första betydelse av "färg" att det är synonymt med "kulör".

På nederländska är det klart: "verf" är ämnet, "kleur" är kulör. Antar att det vara samma på svenska länge sen.
 
[OT] Språktråden
Berk sa:
Jag tycker att det är förvirrande. Men alla källor jag har tittat på listar som första betydelse av "färg" att det är synonymt med "kulör".

På nederländska är det klart: "verf" är ämnet, "kleur" är kulör. Antar att det vara samma på svenska länge sen.
Klicka för att se resterande...
det är synonymer i de flesta sammanhang och inget att oroa sig för annat än i en färgaffär. men så finns det ju alltid killgissare som vill trycka ner andra genom att hävda att distinktionen som görs i byggbranschen mellan [målar-] färg och kulör är den "rätta" betydelsen av orden. om en vill vill jävlas med byggubbarna kan en då börja hävda benhårt att det endast finns två kulörer i hela världen, som att kortspelsspråket vore det enda rätta.
 
[OT] Språktråden
bekväm grop hejdå sa:
det är synonymer i de flesta sammanhang och inget att oroa sig för annat än i en färgaffär. men så finns det ju alltid killgissare som vill trycka ner andra genom att hävda att distinktionen som görs i byggbranschen mellan [målar-] färg och kulör är den "rätta" betydelsen av orden. om en vill vill jävlas med byggubbarna kan en då börja hävda benhårt att det endast finns två kulörer i hela världen, som att kortspelsspråket vore det enda rätta.
Klicka för att se resterande...

Jag tycker att man kan oroa sig för det för att det är förvirrande att använda samma ord för två helt olika saker som ofta möts i samma sammanhang, framförallt ner det finns två olika ord. Håller dock med att det inte är särskilt problematiskt i praktiken.
 
[OT] Språktråden
Här är mer seriöst ämne: varför har "att lukta" två betydelser som skiljer sig "i riktningen"?
Verbet betyder både "att ge ifrån sig lukt" och "att känna lukt".

1696327441365.png


Samma problem finns förresten i engelskan: "to smell" betecknar både "att utstråla doft" men samtidigt att "att dra luft in i näsan för att känna doft".

Vissa andra språk har ju två olika ord beroende på "doftsriktningen".
 
[OT] Språktråden
Berk sa:
Jag tycker att det är förvirrande. Men alla källor jag har tittat på listar som första betydelse av "färg" att det är synonymt med "kulör".

På nederländska är det klart: "verf" är ämnet, "kleur" är kulör. Antar att det vara samma på svenska länge sen.
Klicka för att se resterande...

Ja en gång i tiden var det säkert uppdelat här med precis som alla andra språk jag har insyn i, jag undrar vad och varför det ändrades. Vilket man än använder så tror jag man tar sig fram förstådd här ändå.

bekväm grop hejdå sa:
det är synonymer i de flesta sammanhang och inget att oroa sig för annat än i en färgaffär. men så finns det ju alltid killgissare som vill trycka ner andra genom att hävda att distinktionen som görs i byggbranschen mellan [målar-] färg och kulör är den "rätta" betydelsen av orden. om en vill vill jävlas med byggubbarna kan en då börja hävda benhårt att det endast finns två kulörer i hela världen, som att kortspelsspråket vore det enda rätta.
Klicka för att se resterande...

Saol verkar hålla med "killgissarna" vilka dessa nu är. Det är vanligt inom alla branscher att man använder facktermer på ett sätt man inte använder i dagligt tal, att man inom byggbranschen gör den här skillnaden är för att där spelar det roll. Precis som jag i min bransch skiljer på spänning och ström medans man i dagligt tal ofta säger el.


Språket ändras hela tiden vilket är väldigt intressant och någonstans längs vägen bestämde vi oss för att sluta säga kulör och istället använda färg som samlingsnamn för båda sakerna. Varför det? Är det i samband med en produkt som lanserades och blev väldigt dominant som gjorde den här förflyttningen?
Kan vi skylla det på färg-TV? Som borde ha kallats kulör-TV egentligen?
 
[OT] Språktråden
Atakua sa:
Här är mer seriöst ämne: varför har "att lukta" två betydelser som skiljer sig "i riktningen"?
Verbet betyder både "att ge ifrån sig lukt" och "att känna lukt".

Visa bilaga 657842

Samma problem finns förresten i engelskan: "to smell" betecknar både "att utstråla doft" men samtidigt att "att dra luft in i näsan för att känna doft".

Vissa andra språk har ju två olika ord beroende på "doftsriktningen".
Klicka för att se resterande...
Jag ser illa
Jag hör illa
Jag luktar illa
 
[OT] Språktråden
Atakua sa:
Här är mer seriöst ämne: varför har "att lukta" två betydelser som skiljer sig "i riktningen"?
Verbet betyder både "att ge ifrån sig lukt" och "att känna lukt".

Visa bilaga 657842

Samma problem finns förresten i engelskan: "to smell" betecknar både "att utstråla doft" men samtidigt att "att dra luft in i näsan för att känna doft".

Vissa andra språk har ju två olika ord beroende på "doftsriktningen".
Klicka för att se resterande...
Samma på finska, haistaa
 
[OT] Språktråden
Raggamuffin sa:
Ja en gång i tiden var det säkert uppdelat här med precis som alla andra språk jag har insyn i, jag undrar vad och varför det ändrades. Vilket man än använder så tror jag man tar sig fram förstådd här ändå.



Saol verkar hålla med "killgissarna" vilka dessa nu är. Det är vanligt inom alla branscher att man använder facktermer på ett sätt man inte använder i dagligt tal, att man inom byggbranschen gör den här skillnaden är för att där spelar det roll. Precis som jag i min bransch skiljer på spänning och ström medans man i dagligt tal ofta säger el.


Språket ändras hela tiden vilket är väldigt intressant och någonstans längs vägen bestämde vi oss för att sluta säga kulör och istället använda färg som samlingsnamn för båda sakerna. Varför det? Är det i samband med en produkt som lanserades och blev väldigt dominant som gjorde den här förflyttningen?
Kan vi skylla det på färg-TV? Som borde ha kallats kulör-TV egentligen?
Klicka för att se resterande...

Nu blir det intressant. Kam just på att tyskarna använder ordet "Farbe" för kulör. Duden säger:

mittelhochdeutsch varwe, althochdeutsch farawa, zu mittelhochdeutsch var, varwer, althochdeutsch faro, farawēr = farbig, ursprünglich = gesprenkelt, bunt
 
[OT] Språktråden
Det går väl att kolla, men färg och kulör har olika ursprung, tror jag. Berk tangerar det med "verf". Dansken siger farve. Vi säger färg. Kulör kommer inte från germanskan, utan från de romanska språken: Couleur på franska. ...Och sen hänger det nog på vem som använt det, att fint folk tog till sig franskan, medan vanligt slödder sket i vad det var fö' blanning de smeted åpp på la'an.

Ett mol off. Vi säger hy, för yta på människoskinn för det mesta. Engelskan har 'hue' för ungefär detsamma, om än litet mer abstrakt kanske.
 
[OT] Språktråden
Atakua sa:
Här är mer seriöst ämne: varför har "att lukta" två betydelser som skiljer sig "i riktningen"?
Verbet betyder både "att ge ifrån sig lukt" och "att känna lukt".

Visa bilaga 657842

Samma problem finns förresten i engelskan: "to smell" betecknar både "att utstråla doft" men samtidigt att "att dra luft in i näsan för att känna doft".

Vissa andra språk har ju två olika ord beroende på "doftsriktningen".
Klicka för att se resterande...
Samma gäller väl ordet "dofta".
Jag doftade på blommorna igår.
Maten doftar himmelskt.

"Stinker" däremot. Där har vi ett riktigt ord utan tvetydighet.
Oj, vad det stinker stinker.
Jag tog en stank på soporna.
 
[OT] Språktråden
Raggamuffin sa:
Språket ändras hela tiden vilket är väldigt intressant och någonstans längs vägen bestämde vi oss för att sluta säga kulör och istället använda färg som samlingsnamn för båda sakerna. Varför det? Är det i samband med en produkt som lanserades och blev väldigt dominant som gjorde den här förflyttningen?
Kan vi skylla det på färg-TV? Som borde ha kallats kulör-TV egentligen?
Klicka för att se resterande...
SAOB upp det som första betydelse med referenser tillbaka till 1500-talet, så lite tidigare än färg-TV...

svenska.se

färg – SAOB | Svenska Akademiens ordböcker

Sök efter "färg" i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) – Sveriges mest omfattande ordböcker.
svenska.se svenska.se
 
[OT] Språktråden
MagerValp sa:
SAOB upp det som första betydelse med referenser tillbaka till 1500-talet, så lite tidigare än färg-TV...

svenska.se

färg – SAOB | Svenska Akademiens ordböcker

Sök efter "färg" i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) – Sveriges mest omfattande ordböcker.
svenska.se svenska.se
Klicka för att se resterande...

Ja, samma som på tyska som jag länkade ovan. En nederländsk källa visar tillbaka till gotiska från 400-talet. Verkar betyda form. Så det verkar vara tvärtom: färg var kulör och ämnet är då nämnt efter det.
 
[OT] Språktråden
Angående färg eller kulör är det väl alldeles utmärkt att det finns två ord som betyder olika saker? Om jag har en blå bil och vill byta till en bil med en annan kulör, vill jag ju fortfarande ha en bil som är blå. Vill jag ha en bil i en annan färg vill jag inte längre ha en blå utan en röd eller grön (eller liknande). Finns ingenting snobbigt i distinktionen överhuvudtaget.

Saken kompliceras väl av att vissa färger anses vara kulörer, och vissa kulörer anses vara egna färger, men det är ju en definitions- och inte en språkfråga.

Extra komplicerat blir det förresten av att (om jag kommer ihåg rätt) vitt, svart och grått kallas okulörta färger. ?

Att kulör tränger sig in på färgens område har väl som vanligt med det anglosaxiska inflytandet att göra. Häromdagen var det en elev som skrev att ”kriget tog plats i Tyskland”, och det gjorde det ju, men inte på det sätt hon menade. ??‍♂️
 
Senast redigerad av en moderator:
[OT] Språktråden
Kashmirsocialist sa:
Att kulör tränger sig in på färgens område har väl som vanligt med det anglosaxiska inflytandet att göra. Häromdagen var det en elev som skrev att ”kriget tog plats i Tyskland”, och det gjorde det ju, men inte på det sättet hon menade. ??‍♂️
Klicka för att se resterande...

Så skriver man historien, som man, tyvärr, nuförtiden kan säga på nederländska.
 
[OT] Språktråden
I protest föreslår jag att vi inför kurg och fälör som som alternativ ord till de konservativa och tråkiga orden färg och kulör. Förutom på torsdagar då vi istället använder ordet pannkaka för både begreppen.
 
[OT] Språktråden
MagerValp sa:
SAOB upp det som första betydelse med referenser tillbaka till 1500-talet, så lite tidigare än färg-TV...

svenska.se

färg – SAOB | Svenska Akademiens ordböcker

Sök efter "färg" i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) – Sveriges mest omfattande ordböcker.
svenska.se svenska.se
Klicka för att se resterande...

Kulör verkar samtidigt vara lika gammalt.

bekväm grop hejdå sa:
men raggamuffins killgissning måste väl vara värd nåt också, den kan du ju inte bara avfärda med fakta sådär.
Klicka för att se resterande...

Hur var det en killgissning?

Berk sa:
Ja, samma som på tyska som jag länkade ovan. En nederländsk källa visar tillbaka till gotiska från 400-talet. Verkar betyda form. Så det verkar vara tvärtom: färg var kulör och ämnet är då nämnt efter det.
Klicka för att se resterande...

Var kan man läsa vidare? Blir kanske lurigt Google translate men värt ett dyk.
 
[OT] Språktråden
[OT] Språktråden
Kulör - jfr kolorera - är väl mera tveksamt, men färg - jfr färga av sig - kan betyda både nyans och så att säga substans.
...Detta skrivet för att sätta färg på diskussionen. ;-)
 
[OT] Språktråden
Varför får man inte säga kärringstopp men killgissning är ok? Det kan jag undra.
Inom min yrkeskategori finns det gott om självgoda både kvinnor och män som inte har något emot att gissa hejvilt. Oftast har jag inget problem med det alls, så länge de är tydliga med att det är just en gissning.
 
[OT] Språktråden
waikato sa:
Varför får man inte säga kärringstopp men killgissning är ok? Det kan jag undra.
Inom min yrkeskategori finns det gott om självgoda både kvinnor och män som inte har något emot att gissa hejvilt. Oftast har jag inget problem med det alls, så länge de är tydliga med att det är just en gissning.
Klicka för att se resterande...
Man får säga kärringstopp, extra mkt idag när vem som helst kan identifiera sig som en kärring?
 
[OT] Språktråden
waikato sa:
Varför får man inte säga kärringstopp men killgissning är ok? Det kan jag undra.
Inom min yrkeskategori finns det gott om självgoda både kvinnor och män som inte har något emot att gissa hejvilt. Oftast har jag inget problem med det alls, så länge de är tydliga med att det är just en gissning.
Klicka för att se resterande...
en killgissning är att lägga fram nåt som fakta när du i själva verket inte har koll. ingen har nånsin haft problem med att någon gissar och är tydlig med det.

en klassisk killgissning är att tycka till om ordet killgissning utan att ens ta reda på vad det betyder.

problemet med ordet kärringstopp är att det är manschauvinistiskt.
 
[OT] Språktråden
Ordet kärring har inget med ”kär” att göra, utan det är en avledning av ordet karl. Användning har förvisso skiftat en del i vissa dialektala områden, men redan på 1500-talet användes det nedsättande i allmänspråket. Det var också en beteckning för en ”klok gumma”, alltså någon som inte sågs på med väna ögon utan med misstänksamhet.

Användning i nutid är nästan alltid nedsättande eftersom en kärring anses vara en icke önskvärd person att vara. Så här står det i SAOB: ”numera väl alltid med mer l. mindre föraktlig l. nedsättande innebörd (stundom äv. om icke särskilt ålderstigen individ) o. oftast med ett bibegrepp av att personen i fråga är ful l. led, ondsint, envis, sladderaktig, lättrogen l. dyl.”.

Skillnaden mellan ”kärring” och det mer värderingsfria ”kille” är alltså närapå milsvid. Då kanske en kan förstå varför uttryck med dessa ord står för väldigt olika saker.
 
[OT] Språktråden
havet sa:
Ordet kärring har inget med ”kär” att göra, utan det är en avledning av ordet karl. Användning har förvisso skiftat en del i vissa dialektala områden, men redan på 1500-talet användes det nedsättande i allmänspråket. Det var också en beteckning för en ”klok gumma”, alltså någon som inte sågs på med väna ögon utan med misstänksamhet.

Användning i nutid är nästan alltid nedsättande eftersom en kärring anses vara en icke önskvärd person att vara. Så här står det i SAOB: ”numera väl alltid med mer l. mindre föraktlig l. nedsättande innebörd (stundom äv. om icke särskilt ålderstigen individ) o. oftast med ett bibegrepp av att personen i fråga är ful l. led, ondsint, envis, sladderaktig, lättrogen l. dyl.”.

Skillnaden mellan ”kärring” och det mer värderingsfria ”kille” är alltså närapå milsvid. Då kanske en kan förstå varför uttryck med dessa ord står för väldigt olika saker.
Klicka för att se resterande...
Åfyfanken. Är det så det ligger till. Tur att nån vet nåt. Jag ska genast sluta säga käring till frugan. Så kan hon fortsätta säga kille om mig.
 
[OT] Språktråden
Gårdagens ”jag är alldeles uppenbart en idiot som fortfarande blir förvånad” stod Kulturnyheterna i P1 för när de pratade om Nobelkommittén och prisets anseende i omvärlden. Internationellt, sades det, blev man förfärad av skandalerna för några år sedan, eftersom man såg Akademin som ”irreproachable”. När detta översattes till svenska så visste reportern att berätta att Akademin sågs som ”oklandérlig”.

Det må möjligen vara hänt att man behöver hjälp att översätta ”irreproachable”, men översättningshjälpen är borde vara en klen tröst om man inte heller vet vad ”oklanderlig” är för något.

Det är ändå en herrans nåd att det inte finns något värre att förfäras över här i världen än att detta kvalar in som veckans blodtryckshöjare.
 
[OT] Språktråden
LWB sa:
Gårdagens ”jag är alldeles uppenbart en idiot som fortfarande blir förvånad” stod Kulturnyheterna i P1 för när de pratade om Nobelkommittén och prisets anseende i omvärlden. Internationellt, sades det, blev man förfärad av skandalerna för några år sedan, eftersom man såg Akademin som ”irreproachable”. När detta översattes till svenska så visste reportern att berätta att Akademin sågs som ”oklandérlig”.

Det må möjligen vara hänt att man behöver hjälp att översätta ”irreproachable”, men översättningshjälpen är borde vara en klen tröst om man inte heller vet vad ”oklanderlig” är för något.

Det är ändå en herrans nåd att det inte finns något värre att förfäras över här i världen än att detta kvalar in som veckans blodtryckshöjare.
Klicka för att se resterande...
Oklandérlig. Jo jag tackar.

PS. Det heter väl Akademien om det är ett egennamn? Annars ”akademin”. ? DS.
 
[OT] Språktråden
havet sa:
Ordet kärring har inget med ”kär” att göra, utan det är en avledning av ordet karl. Användning har förvisso skiftat en del i vissa dialektala områden, men redan på 1500-talet användes det nedsättande i allmänspråket. Det var också en beteckning för en ”klok gumma”, alltså någon som inte sågs på med väna ögon utan med misstänksamhet.

Användning i nutid är nästan alltid nedsättande eftersom en kärring anses vara en icke önskvärd person att vara. Så här står det i SAOB: ”numera väl alltid med mer l. mindre föraktlig l. nedsättande innebörd (stundom äv. om icke särskilt ålderstigen individ) o. oftast med ett bibegrepp av att personen i fråga är ful l. led, ondsint, envis, sladderaktig, lättrogen l. dyl.”.

Skillnaden mellan ”kärring” och det mer värderingsfria ”kille” är alltså närapå milsvid. Då kanske en kan förstå varför uttryck med dessa ord står för väldigt olika saker.
Klicka för att se resterande...
Om man bortser från dessa ords skillnad värderingsmässigt men ändå studerar vad de sammansatta orden har gemensamt i form av att generalisera en könsgrupp till ett visst beteende eller mönster tycker jag ändå att det finns något tvetydigt i det hela.

Kanske är det svårt att bortse från glåpordet kärring för vissa, låt oss ta det bättre exemplet:
Killgissa och tjejkast.

Återigen finns det en viss skillnad bortom min poäng eftersom ett tjejkast är benämningen på en viss fysisk oförmåga att kasta "riktigt", dvs med god teknik. Medan killgissning snarare verkar beskriva en slags karaktärsbrist (i brist på bättre ord).

Kanske kan någon ta ett ännu bättre exempel med anledning av det. Men just bristen på generaliserade begrepp mot sådana brister hos det kvinnliga könet kanske ändå bevisar poängen, vad som anses okej kontra inte okej. För männens del kommer jag på flera;
Mansplaina, killgissa, manspread, etc.
 
Senast ändrad:
[OT] Språktråden
waikato sa:
Om man bortser från dessa ords skillnad värderingsmässigt men ändå studerar vad de sammansatta orden har gemensamt i form av att generalisera en könsgrupp till ett visst beteende eller mönster tycker jag ändå att det finns något tvetydigt i det hela.

Kanske är det svårt att bortse från glåpordet kärring för vissa, låt oss ta det bättre exemplet:
Killgissa och tjejkast.

Återigen finns det en viss skillnad bortom min poäng eftersom ett tjejkast är benämningen på en viss fysisk oförmåga att kasta "riktigt", dvs med god teknik. Medan killgissning snarare verkar beskriva en slags karaktärsbrist (i brist på bättre ord).

Kanske kan någon ta ett ännu bättre exempel med anledning av det. Men just bristen på generaliserade begrepp mot sådana brister hos det kvinnliga könet kanske ändå bevisar poängen, vad som anses okej kontra inte okej. För männens del kommer jag på flera;
Mansplaina, killgissa, manspread, etc.
Klicka för att se resterande...

Skillnaden på användning av ord med kvinnliga och manliga konnotationer är att vi historiskt (och fortfarande) lever i en kultur där det manliga uppvärderas och det kvinnliga nedvärderas. Ända sedan antiken har kvinnan setts som en ofullständig och mindre värd man. Det var till och med så att kvinnans könsorgan ansågs vara en utochinvänd penis, och hon var därför inte fullt utvecklad som människa. Något ofullständigt, nästan missbildat.

Synen på män och kvinnor och deras värde påverkar givetvis också språket. Språket formas mellan människor och färgas av de värderingar som råder i samhället. Att kvinnan historiskt och fram till våra dagar har setts som mindre värd speglas i begrepp som tjejkast (ett mesigt kast), kärringstopp (kvinnor kan inte ens köra bil ordentligt) och moraltant (en sådan där jobbig jävel som ingen gillar).

Ord som ”mansplaining” och ”killgissa” tar fasta på mäns uppvärderade status i samhället på ett sätt. För i det att vara man ingår att vara säker på sin sak, att prestera, att vara självsäker, och det innefattar beteenden som att uttrycka saker dels som samtalspartnern redan vet, dels självsäkert trots att det råder en osäkerhet. Det handlar alltså om att ”spela” mansrollen på ett sätt.

Så jo, det är ganska stor skillnad eftersom det är omöjligt att bortse från värderingar som människan har marinerats i i tusentals år. Här finns ett läsvärt blogginlägg om du vill läsa mer om killgissning.
 

Senaste inläggen

Köp & Sälj

Ny annons

Artiklar

Tillbaka
Topp