Ni som går våldets väg när det gäller sadelstolpar missar ibland vissa grundläggande saker tror jag. Det första är att en ihålig stolpe oftast inte kan klämmas med tillräckligt stor kraft för att kunna dras loss, innan det att den kläms ihop (lex
@Kashmirsocialist ). Därav ser man till att det finns ett mothåll på insidan av stolpen innan man klämmer fast den i
skruvstycket. Förslagsvis en lagom grov stålstång av något slag. Rörtång är inget skruvskycke ska noteras, och om rörtången räcker så satt inte stolpen fast.
Därefter behövs en roterande och en dragande rörelse på samma gång. Finns lite olika sätt att uppnå det på, men notera att en enbart roterande kraft bara roterar - inget mer. En dragande kraft, som exempelvis en traktor i ena änden och en bil i andra änden, behöver något som väcker rörelsen såsom ett hårt slag eller en rotation. Om inget sådant inträffar får man en extremt stor spänning, varpå antingen något går sönder eller en sadelstolpe kommer flygande som en missil (påtalar att jag förstår att du inte drog på riktigt med traktorn
@LWB ?).
Har tidigare länkat förfarandet men det verkar inte ta skruv eftersom man hellre hänfaller åt att be tio ave maria i månsken på tredje torsdagen i februari och sådant.?
Notera att de fungerande lösningarna i form av kemi eller våld offrar sadelstolpen. Om man är rädd om sadelstolpen krävs ännu mer kunskap och det är väldigt väldigt svårt att hålla fast en mjuk aluminiumstolpe tillräckligt hårt för att få loss den om den sitter fast mer än bara pyttelite. Man måste också ta i beaktning att man riskerar utsätta ramen för mer våld än den tål så fort man drar och bänder i grejerna. Det är knappast ett problem på de lite biffigare Miyata-modellerna, vilket väl syftar till alla utom kanske tusingar och någon räser, samt kolfibervarianterna då eventuellt. Men sådana risker får man leva med!
