Rakade ben
Alldeles allvarligt, så uppskattar de flesta attribut. Rakade ben kan man anse att var ett attribut för den som cyklar lvg. Viktigt för eliten, och då med automatik för andra.
När jag var ung, långt innan hjälmarna var den lilla vita Crescent cykelmössan mitt viktiga attribut.
Jag rakar inte benen men har på sommaren ofta en svart fläck på insidan av höger vadmuskel, som jag inte skrubbar ihjäl mig för att få bort. Jag kan inte tänka mig att sätta min fot på loket utan den lilla skinnmössan från Ånge sko och läder.
Vill man raka sig "so what", vill man inte "so what".
Vill man raka benen ska man inte behöva försvara sig med att det är praktisk, vill man raka benen så vill man.
Av respekt för sporten begriper jag inte, det ger ju det motsatta budskapet, att gör man det inte är det disrespekt, och det är det inte utan man bara har ingen lust.
Sen beror det ju på kretsen, landsorten är väl landsorten. Att komma på Borlänge CK:s torsdagsträning med nyrakade inoljade ben och sen bli frånåkt av alla med håriga är ju ingen höjdare, man får ta seden dit man kommer.
Men hela Happy är ju en stor landsort. Märkligt med alla upprörda känslor för något där var och en gör man trivs med och andra inte behöver bry sig.
Jag är för lat, eller också ska jag raka benen innan jag åker till Ludvika nästa gång.
När jag var ung, långt innan hjälmarna var den lilla vita Crescent cykelmössan mitt viktiga attribut.
Jag rakar inte benen men har på sommaren ofta en svart fläck på insidan av höger vadmuskel, som jag inte skrubbar ihjäl mig för att få bort. Jag kan inte tänka mig att sätta min fot på loket utan den lilla skinnmössan från Ånge sko och läder.
Vill man raka sig "so what", vill man inte "so what".
Vill man raka benen ska man inte behöva försvara sig med att det är praktisk, vill man raka benen så vill man.
Av respekt för sporten begriper jag inte, det ger ju det motsatta budskapet, att gör man det inte är det disrespekt, och det är det inte utan man bara har ingen lust.
Sen beror det ju på kretsen, landsorten är väl landsorten. Att komma på Borlänge CK:s torsdagsträning med nyrakade inoljade ben och sen bli frånåkt av alla med håriga är ju ingen höjdare, man får ta seden dit man kommer.
Men hela Happy är ju en stor landsort. Märkligt med alla upprörda känslor för något där var och en gör man trivs med och andra inte behöver bry sig.
Jag är för lat, eller också ska jag raka benen innan jag åker till Ludvika nästa gång.
