[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Länkar till de olika luckorna. Fylls på efter hand.
          Jotunheimen rundt, 2009
          -----------------------
Lucka 24  Start - Lom
   forts  Lom - Mål

          Dolomiterna, 2009
          -----------------
Lucka 23  Sella ronda
   forts  San Genesio & Passo Schermoos
Lucka 22  Passo Manghen
Lucka 21  Rifugio Prati di Kohl
Lucka 20  Falzeben & Passo Schermoos
Lucka 19  Lärchenwald & Passo Lavazè
Lucka 18  Passo Pennes
Lucka 17  Passo Mendola & Passo Palade

          Kreta, 2012
          -----------
Lucka 16  Kandanos & Vlatos
   forts  Ano Kalathenes
Lucka 15  Samriáravinen

          Viking Tour, Norge, 2007
          ------------------------
Lucka 14  Vigdalstøl + Stalheimskleiva
Lucka 13  Sognefjell & Gaupne
Lucka 12  Juvasshytta & Lom
Lucka 11  Stryn & Geiranger
Lucka 10  Gaularfjell & Karistova
Lucka 9   Vikøyri

          Teneriffa, 2012
          ---------------
Lucka 8   Tierra del Trigo & Masca
Lucka 7   La Laguna & Los Cristianos
Lucka 6   Santa Cruz & Pico del Ingles
  forts   La Laguna
Lucka 5   Teide

          Misano Adriatico, 2006
          ----------------------
Lucka 4   Ponte d'Uso & Verucchio
Lucka 3   Pesaro + Mombaroccio & Fano
Lucka 2   Cesenatico + Monte Carpegna
Lucka 1   Pesaro & Tavoleto + San Marino & Tavoleto
Prolog    Inledning första resan
I fall där flera dagar behandlas i en lucka använder jag plustecken för att separera information om rutterna de olika dagarna.
 
Senast ändrad:

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Jag har under några år i december skrivit en RR i form av en “julkalender” där jag redogjort för en eller flera cykelresor jag gjort utomlands under det året. Då tiderna är som de är detta år har det inte blivit någon cykling utomlands alls i år för min del. Dock tänker jag att coronaeländet kanske kan vara ett skäl lika gott som något för lite cykelrelaterad eskapism från den både bokstavligt och bildligt mörka tiden.

När jag inventerade bildbanken insåg jag att det finns en hel del material från gamla resor som jag aldrig skrivit någon RR för. Lite pusslande har givit att kalendern kommer att baseras på material från sex olika resor. För några av resorna har jag tidigare skrivit RR(ar) för en del av resan. I de fallen kommer förstås bara tidigare icke avhandlade delar att beröras.

För den som inte är bekant med upplägget på dessa julkalender-RR:ar så öppnas, precis som i en vanlig julkalender, en lucka varje dag från den 1:a till 24:e december. En lucköppning svarar mot att jag i tråden postar ett eller ibland två inlägg om det är så många bilder att jag inte klarar mig på ett inlägg. Typiskt svarar en lucka mot en dag på en cykelresa men det kan vara både mer och mindre beroende på omständigheterna.

Länkar till tidigare års julkalendrar:

2015: En italiensk julkalender
2017: En backig julkalender
2018: Julkalender - Från Britain till Bozen
2019: Julkalender - Ett udda cykelår

Jag tänker mig en tjuvstart med en prologlucka med en cyklingsfri inledning på kalenderns första resa imorgon. Den första riktiga luckan öppnas dock den första december.
 
Senast ändrad:

DanielS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Ja vad glad jag blir att du håller liv i traditionen! Behöver lite mysläsning speciellt det här året :-)
 
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Tack för att du skriver!
Jag är ingen landsvägscyklare, håller mig på stigen annars, men dina RR och kalendrar är alltid härliga att få ta del av. Tack Göran!
//Magnus
 

Bikzz

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Ja det är väldigt viktigt med inspiration, mer än många anar, speciellt nu. So keep it comming !! 😀:cool:
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Som uppmjukning börjar vi med denna kortare cyklingsfria prolog vilken avhandlar inledningen på kalenderns första resa.

Denna resa gick av stapeln påsken 2006. Bortsett från att jag året innan hade cyklat Jotunheimen rundt så var det första resan med cykling utomlands för min del. Norgeäventyret hade gett mersmak vad det gällde att cykla backar eller rättare sagt att cykla uppför backar. Utförscyklingen var ärligt talat mer skräck än njutning, i alla fall i de backar som var branta och/eller kurviga. Skräcken var dock inte värre än att jag när jag såg en annons på hösten/vintern 2005/2006 om ett företag som skulle köra en cykelresa till Italien under påsken 2006 beslutade mig för att anmäla mig. Det var en bussresa från Stockholm ner till Misano Adriatico, några mil söderut från Rimini längs kusten.

Efter att ha tagit nattbussen in till stan och hämtat upp cykeln som jag hade stående på jobbet knallade jag tidigt, fredagen den 7:e april, med mitt bagage ner till Cityterminalen (Stockholm) varifrån bussen avgick.
HPIM0005 (Large).jpeg


Ett påpekande kan här vara på sin plats. Kameran jag hade på denna resa, och ytterligare två som ligger till grund för denna kalender, saknade helt bildstabilisering och var även i övrigt lite enklare än den jag använde vid resterande resor. Bildkvaliteten är därför i vissa fall rätt risig. Jag hoppas att bilderna i alla fall ska hjälpa mer än stjälpa vad det gäller att förmedla intryck av hur landskapet och vägarna var.

Bussen var lite sen till Stockholm så vi var drygt en halvtimme sena då vi rullade iväg strax efter halv sju. Vi plockade upp folk längs vägen söderut genom Sverige s.a. vi till slut var 41 resenärer i bussen.

Tyvärr visade sig förseningen från Stockholm förfölja oss. Den ledde i slutänden till att vi knappt missade färjan Gedser-Rostock och istället fick ta den betydligt mer frekvent trafikerade överfarten Rödby-Puttgarden. Middag intogs på den färjan. Sedan rullade vi vidare ner genom Tyskland under natten. Något tiotal mil innan München var det dags för frukost. Därefter vidare färd ner genom Tyskland till Inntal och sen in i Österrike.
HPIM0010 (Large).jpeg


På vägen upp till Brennerpasset, på gränsen mellan Österrike och Italien, höll de på med beläggningsarbeten och trafiken kröp fram.
HPIM0014 (Large).jpeg


HPIM0018 (Large).jpeg


Vi hade passerat avsedd lunchtid, men det dröjde ner till Bressanone innan det blev matstopp. Tyvärr var det bara mackor som fanns att köpa och på något håll knorrades det lite.

Fortsatta färden gick söderut i dalen förbi Bolzano och Verona, över Po-slätten och sedan åt sydost ut mot kusten och slutligen ner till Misano Adriatico dit vi anlände kvart över tio på kvällen. Middag (fyrarätters) intogs omgående och cyklar och bagage lastades därefter ur bussen och släpet. Var inte i säng förrän framåt ettsnåret.

Så, imorgon börjar kalendern på riktigt ...
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Då jag på den här tiden var mycket mer sparsam i mitt fotograferande och inte fotade annat än när jag klivit av cykeln blev bildskörden från denna resa mager jämfört med hur det ser ut när jag kommer hem från resor numera. Delvis förklaras också den skrala bildskörden av att jag höll mig tillsammans med övriga gruppen hela tiden och jag fotade bara när jag stod still. Totalt gjorde detta att fototillfällena blev ganska få jämfört med då jag numera ofta cyklar på egen hand och dessutom kan tänka mig att plocka fram kameran och fota i farten.Totalt sett gör detta jag valt att ta två cykeldagar i varje lucka för att bildmängden inte ska bli alltför klen.

Efter frukost monterades cyklarna ihop (vred styrena rätt och satte på pedalerna). Vid halv tio var vi så färdiga för första turen. Det fanns tre rutter att välja på och jag tyckte långa banans tio mil lät som det skulle vara överkomligt och hakade på den gruppen. Vi åkte söderut, förbi Cattolica och fick sedan en lite mindre backe upp så att vi kom upp på åsen som går längs med havet mellan Cattolica och Pesaro. Vi följde den s.k. panoramavägen som är en fin väg som går lite upp och ner och här och var bjuder på havsutsikt.
HPIM0020 (Large).jpeg


Efter utförskörningen ner till Pesaro vek vi av inåt landet och kom efter ett tag till Montecchio där vi stannade till och fikade.
HPIM0021 (Large).jpeg


Så långt hade de backar som passerats varit tämligen snälla. En stund efter fikat kom vi dock fram till Trebbio di Montegridolfo och där började den dagens tuffaste backe vilken passerade Montegridolfo på vägen upp till Mondaino.

En bit efter Mondaino gick det utför innan vi åter fick en klättring. Denna upp till Tavoleto på ca 420 möh, den dagens högsta punkt. Avslutningen gick sedan i nordostlig riktning tillbaka till Misano med i huvudsak lättåkt terräng. Vid tresnåret var vi tillbaka och åt då lunch, något som var standard under resan.

Då det är ganska många år sedan jag gjorde denna resa är minnet helt på topp vad det gäller exakt hur vi åkte. Jag har lite anteckningar men de är inte tillräckligt detaljerade för att med säkerhet kunna rita in rutten vi åkte. Jag har dock gjort så gott jag kunnat och nedan visas rutten för första cykeldagen. Någonstans åkte vi dock annorlunda för min cykeldator, som var relativt välkalibrerad, visade en halvmil längre denna dag. Ev. tillkom sträckan på utfarten ur Pesaro där jag har för mig att vi inte åkte riktigt så rakt som rutten nedan visar. Rulltiden var knappt fyra timmar för min del.
RUTT-2006-04-09.JPG


Även den andra dagen valde jag att cykla gruppen som skulle åka den längsta turen av de tre grupperna. Vi åkte initialt inåt landet men svängde efter ett tag av i en mer nordvästlig riktning. Har för mig att vi kom bort till trakterna av Ospedaletto innan vi åter vek av och färdades inåt landet.
HPIM0024 (Large).jpeg


Efter ett tag passerade vi gränsen in till San Marino och i Faetano började vi klättringen upp mot San Marino-klippan. Som i de flesta backarna var det fri fart upp så att alla kunde ta det i sitt eget tempo. I denna stigning hade vi dock återsamling några gånger på vägen upp och några passager åkte vi i samlad tropp. Detta skedde dels där det flackade ut och dels där navigeringen på slutet inte var uppenbar.
HPIM0026 (Large).jpeg


HPIM0027 (Large).jpeg


I närheten av Prima Torre stannade vi och fikade efter att ha varit uppe och beundrat den fina utsikten från utsiktsplatsen.
HPIM0029 (Large).jpeg


Sista biten upp är relativt brant och har dessutom med jämna och inte alltför långa avstånd kanske 3 cm höga “farthinder” i form av halva cylindrar liggande tvärs över vägen. Jag fegade därför och gick upp medan några av tuffare cyklade hela vägen upp. Vid ett senare besök har jag dock cyklat hela vägen upp. Jag tror att det numera egentligen är cykelförbud sista biten så man bör nog i alla fall verkligen se till att ta det försiktigt med gående om man tänker sig att cykla upp dit.

Efter fikapausen rullade vi neråt till Fiorentino. Det flackade sedan ut och gick t.o.m. lite uppför innan vi kom ut ur San Marino. Färden fortsatte sedan ner till Mercatino Conca i botten på dalen. Det blev dock ingen cykling nere i dalen utan vi fortsatte direkt upp på andra sidan och fick en klättring på ca 250 höjdmeter på drygt 3 kilometer.
HPIM0031 (Large).jpeg


Bort till Tavleto var det sedan fortsatt upp och ner. Började i detta skede bli lite seg och var tacksam över att det visade sig huvudsakligen vara utför tillbaka till kusten och hotellet där vi bodde. Totalt klockade jag in på drygt fyra timmars cyklande denna dag.

Angående rutten så är de första två milen ganska mycket av en chansning och en chansning som säkert delvis är fel. I stora drag var det dock i stil med det som visas nedan som vi cyklade. Resterande del bör vara hyggligt med verkligheten överrensstämmande.
RUTT-2006-04-10.JPG
 

DeLiQ

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Då jag på den här tiden var mycket mer sparsam i mitt fotograferande och inte fotade annat än när jag klivit av cykeln blev bildskörden från denna resa mager jämfört med hur det ser ut när jag kommer hem från resor numera. Delvis förklaras också den skrala bildskörden av att jag höll mig tillsammans med övriga gruppen hela tiden och jag fotade bara när jag stod still. Totalt gjorde detta att fototillfällena blev ganska få jämfört med då jag numera ofta cyklar på egen hand och dessutom kan tänka mig att plocka fram kameran och fota i farten.Totalt sett gör detta jag valt att ta två cykeldagar i varje lucka för att bildmängden inte ska bli alltför klen.

Efter frukost monterades cyklarna ihop (vred styrena rätt och satte på pedalerna). Vid halv tio var vi så färdiga för första turen. Det fanns tre rutter att välja på och jag tyckte långa banans tio mil lät som det skulle vara överkomligt och hakade på den gruppen. Vi åkte söderut, förbi Cattolica och fick sedan en lite mindre backe upp så att vi kom upp på åsen som går längs med havet mellan Cattolica och Pesaro. Vi följde den s.k. panoramavägen som är en fin väg som går lite upp och ner och här och var bjuder på havsutsikt.
Visa bilaga 456176

Efter utförskörningen ner till Pesaro vek vi av inåt landet och kom efter ett tag till Montecchio där vi stannade till och fikade.
Visa bilaga 456177

Så långt hade de backar som passerats varit tämligen snälla. En stund efter fikat kom vi dock fram till Trebbio di Montegridolfo och där började den dagens tuffaste backe vilken passerade Montegridolfo på vägen upp till Mondaino.

En bit efter Mondaino gick det utför innan vi åter fick en klättring. Denna upp till Tavoleto på ca 420 möh, den dagens högsta punkt. Avslutningen gick sedan i nordostlig riktning tillbaka till Misano med i huvudsak lättåkt terräng. Vid tresnåret var vi tillbaka och åt då lunch, något som var standard under resan.

Då det är ganska många år sedan jag gjorde denna resa är minnet helt på topp vad det gäller exakt hur vi åkte. Jag har lite anteckningar men de är inte tillräckligt detaljerade för att med säkerhet kunna rita in rutten vi åkte. Jag har dock gjort så gott jag kunnat och nedan visas rutten för första cykeldagen. Någonstans åkte vi dock annorlunda för min cykeldator, som var relativt välkalibrerad, visade en halvmil längre denna dag. Ev. tillkom sträckan på utfarten ur Pesaro där jag har för mig att vi inte åkte riktigt så rakt som rutten nedan visar. Rulltiden var knappt fyra timmar för min del.
Visa bilaga 456183

Även den andra dagen valde jag att cykla gruppen som skulle åka den längsta turen av de tre grupperna. Vi åkte initialt inåt landet men svängde efter ett tag av i en mer nordvästlig riktning. Har för mig att vi kom bort till trakterna av Ospedaletto innan vi åter vek av och färdades inåt landet.
Visa bilaga 456178

Efter ett tag passerade vi gränsen in till San Marino och i Faetano började vi klättringen upp mot San Marino-klippan. Som i de flesta backarna var det fri fart upp så att alla kunde ta det i sitt eget tempo. I denna stigning hade vi dock återsamling några gånger på vägen upp och några passager åkte vi i samlad tropp. Detta skedde dels där det flackade ut och dels där navigeringen på slutet inte var uppenbar.
Visa bilaga 456179

Visa bilaga 456180

I närheten av Prima Torre stannade vi och fikade efter att ha varit uppe och beundrat den fina utsikten från utsiktsplatsen.
Visa bilaga 456181

Sista biten upp är relativt brant och har dessutom med jämna och inte alltför långa avstånd kanske 3 cm höga “farthinder” i form av halva cylindrar liggande tvärs över vägen. Jag fegade därför och gick upp medan några av tuffare cyklade hela vägen upp. Vid ett senare besök har jag dock cyklat hela vägen upp. Jag tror att det numera egentligen är cykelförbud sista biten så man bör nog i alla fall verkligen se till att ta det försiktigt med gående om man tänker sig att cykla upp dit.

Efter fikapausen rullade vi neråt till Fiorentino. Det flackade sedan ut och gick t.o.m. lite uppför innan vi kom ut ur San Marino. Färden fortsatte sedan ner till Mercatino Conca i botten på dalen. Det blev dock ingen cykling nere i dalen utan vi fortsatte direkt upp på andra sidan och fick en klättring på ca 250 höjdmeter på drygt 3 kilometer.
Visa bilaga 456182

Bort till Tavleto var det sedan fortsatt upp och ner. Började i detta skede bli lite seg och var tacksam över att det visade sig huvudsakligen vara utför tillbaka till kusten och hotellet där vi bodde. Totalt klockade jag in på drygt fyra timmars cyklande denna dag.

Angående rutten så är de första två milen ganska mycket av en chansning och en chansning som säkert delvis är fel. I stora drag var det dock i stil med det som visas nedan som vi cyklade. Resterande del bör vara hyggligt med verkligheten överrensstämmande.
Visa bilaga 456184
Hög igenkänningsfaktor på detta.
Jag åkte på motsvarande resa hösten 2007 och känner mycket väl igen både rutter och bildmotiv.
Men jag tog rätt många bilder...
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Exakt vad som serverades minns jag ärligt talat inte och mina anteckningar från resan ger ingen hjälp.

Upplägget var dock att middagen inleddes med att man först kunde gå och plocka sallad, grönsaker och någon smårätt. Därefter var det typiskt en pastarätt eller ngt likartat, t.ex. risotto. Sen följde en fisk- eller kött rätt och som avslutning en efterrätt. Pastarätten och kött-/fiskrätten valde man bland tre alternativ kvällen innan. Var typiskt alltid lika festligt att försöka minnas kvällen därpå vad man valt dagen innan, i synnerhet som de engelska översättningarna på rätterna inte var helt enkla att dechiffrera. I kombination med de italienska namnen och, om jag minns rätt även namnen på tyska så fick vi dock oftast ihop en gissning på vad det var. I fallen vi gissat fel kunde det dock bli viss förvirring hur vi skulle fördela tallrikarna mellan oss fyra vid bordet.

För lunchen var det också sallad, pastarätt och kött- eller fiskrätt. Dock ingen efterrätt. Har för mig att man även där valde rätter men jag är inte säker. Vid något senare besök på samma ställe har jag för mig att det var mer bufféstuk på lunchen s.a. man kunde gå och plocka bland rättterna. Möjligt att DeLiQ har bättre minne hur det var i början (den resa jag var på var om jag inte helt missuppfattat det den första som firman körde).

Sen var det absolut inte något flott ställe utan ett ordinärt medelklasshotell och maten var av karaktären relativt enkel "italiensk husmanskost". Det var dock rikligt med mat och om det var någon rätt som inte helt föll en på läppen så behövde man ändå inte gå hungrig.

En sak som var bra var att vi var mer eller mindre ensamma på hotellet. Har för mig att det sas att de öppnat en vecka tidigare än tänkt just för att vi kom ner. Över huvud taget var det väldigt mycket en rätt sömnig på området längsmed havet sådär under första halvan av april.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Den tredje cykeldagen var det många som ville åka den långa rundan så det blev två långgrupper. Jag valde den som skulle hålla lite lugnare tempo. Bilden visar cyklister som inväntar att få ge sig iväg
HPIM0032 (Large).jpeg


Vi cyklade i nordvästlig riktning och huvudsakligen på en väg där vi passerade genom den ena byn efter den andra. Vägen var delvis rätt trafikerad med en del trafik. Tror det var SS16, men jag är inte säker så här många år senare.

Vi hade inledningsvis mulet väder men precis då vi kom fram till Cesenatico bröt solen för första gången igenom och vi fick en fin fikapaus nere i hamnen.
HPIM0034 (Large).jpeg


Tillbakavägen vet jag att vi åkte lite längre inåt land och att det var småkuperat men inga större backar. Exakt vilken väg vi tog kan jag dock inte påminna mig och mina anteckningar ger inget stöd. Nedanstånde rutt ska därför ses som väldigt approximativ. Vi hade också vissa navigeringsproblem och vi kom i något läge på någon väg som visade sig bara leda ner mot motorvägen så vi fick jobba oss tillbaka inåt land igen. Tror att detta var i höjd med Rimini. Som avslutning på runda fick vi en ganska kraftig regnskur de sista kilometerna. Vi var tillbaka först strax före tre efter närmare fem timmars cyklande och enligt min cykeldator 114 km.
RUTT-2006-04-11.JPG


Efter lunchen cyklade jag och mina tre bordskumpaner en tur bort till Cattolica och kikade i en cykelaffär som vi passerat på första dagens runda. Då de (som nämnts tidigare) hade ett system med att man skulle välja vilka rätter man ville ha följande dag var det fix bordsplacering. Detta var både var bra och dåligt. Genom att jag och de övriga tre vid mitt bord med något undantag cyklade i samma grupp var det dock trevligt då man hade upplevelser från samma tur att analysera vid lunch- och middagsbordet.

Den fjärde cykeldagen bjöd på resans längsta dagstur. Långgruppen åkte med två ledare för att kunna dela upp sig. Vi åkte inåt landet via Morciano di Romagna, Mercatino Conca och Monte Cerignone till Ponte Cappuccini där vi stannade och fikade. Bilderna nedan är tagna strax innan fikat och på den nedre kan man se Monte Carpegna (se nedan för mer info).
HPIM0035 (Large).jpeg


HPIM0036 (Large).jpeg


De flesta hade som målsättning att efter fikat åka upp till Monte Carpegna, även Cippo kallad. Det är en brant backe som lär ha varit en av de backar som Marco Pantani använde som formtest. Den tuffa delen av backen är ca 6 km lång med 10% snittlutning och några brantare ramper under ffa första delen.

På den här tiden hade jag 39/25 som lättaste utväxling och beskrivningarna av backen i kombination med hur det känts i några av de kortare men hyggligt branta backar vi cyklat tidigare fick mig att besluta mig för att avstå från den backen. Är fortfarande lite nyfiken på om jag hade kommit upp då om jag försökt. Har senare varit upp där, men då med 34/27-utväxling och det var klart hanterbart även om backen "biter till" emellanåt.

Var två andra i gruppen som inte heller tänkte sig att cykla upp där. Så, istället för att i Carpegna ta av höger och cykla upp till Cippo så fortsatte vi framåt och tog oss upp till Passo Cantoneira där en av mina kompanjoner poserade vid passkylten.
HPIM0038 (Large).jpeg


När vi stod där dök två ur Cippogänget upp. De hade tydligen missat avtaget och hade kommit ner en bit på andra sidan passet innan de hade vänt och var nu på väg tillbaka mot foten på backen.

Min trio vände uppe vid passet men tog tämligen omgående av vänster och cyklade upp en bit på vägen där de andra borde komma ner från Cippo. Var ganska fin utsikt söderut och man såg berg söderut där snön fortfarande låg på nordsidorna av bergen.
HPIM0039 (Large).jpeg


Vägkvaliteten var dock bitvis rätt dålig så vi vände och rullade tillbaka nere till Carpegna. Där tog vi en paus för att invänta resterande del av gruppen som vi hade gjort upp med skulle komma förbi där efter att de bestigit Cippo. Efter en liten stund kom de farande från samma håll som vi kommit. Visade sig att de helt missat avtaget och farit över Passo Cantoneira och hela vägen ner i dalen innan de vänt. Jag har för mig att en del av gruppen sedan gjorde en ny (och lyckad) attack på Cippo. En del anslöt dock till vår trio.

Vi åkte sedan på en ganska dålig väg ner till Lunano. Förutom dålig asfalt var det också ganska svalt vilket gjorde att jag satt och skakade under nedfarten. Hade om jag minns rätt en väst, men det var inte riktigt tillräckligt för att hålla värmen. Det blev också en punktering i nedre delen av backen. Då vi stod och väntade på att denna skulle fixas dök en österrikare upp. Han hade tappat bort sin grupp och var helt vilse så han stannade och väntade på att punkteringen skulle bli fixad och hakade sedan på oss.

Då vi kom till Casinina var budet att ta ett snabbt fikastopp och sedan jaga tillbaka till hotellet för att försöka hinna dit innan de stängde lunchen. Var dock ett par andra som liksom jag tyckte det verkade onödigt att stressa tillbaka till lunchen och att det verkade bättre att försöka hitta något ställe längs vägen och äta lunch där. En av de två andra hade en karta så vi meddelade att vi tänkte ta lunch i byn och sedan ta oss tillbaka i vår egen takt.

Vi hittade ganska omgående ett hotell som hade en restaurang där vi fick oss varsin rejäl portion pasta innan vi fortsatte. Vi följde SP3:an som inte var den allra roligaste vägen men det rullade på rätt bra bort till i trakterna av Montecchio där vi tog av vänster och fick en liten klättring. Då vi skulle ta ett kort stopp efter att ha svängt av från vägen märkte jag att jag inte fick loss den ena foten. Fick helt enkelt låta skon sitta kvar fastklickade och ta ur foten ur skon. Visade sig att det var en skruv som skulle hålla fast klossen som lossnat och klossen (SPD-R) bara vred sig när jag försökte vrida ut foten.

Vi cyklade rätt försiktigt förbi Tavullia och bort till cykelaffären i Cattolica där jag gick in för att se om de hade någon som kunde hjälpa mig med en ny skruv. Visade sig dock att gängorna i skon var helt slut och det var med all sannolikhet också orsaken till att skruven lossnat. Slutade med att jag inhandlade ett par nya skor för att säkerställa att jag verkligen skulle kunna cykla de återstående dagarna på resan också.

Totalt sett gjorde ovanstående att jag inte hann så mycket mer än duscha och göra iordning mig samt skölja upp cykelkläderna innan det var dags för middag. En riktigt heldag även om den totala cykeltiden inte blev mer än knappt sex timmar.
RUTT-2006-04-12.JPG
 

DeLiQ

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Då ser vi fram emot en mer bildrik retro-RR vad det lider. :sneaky:
Många bilder och många resor => kräver en hel del tid att sortera minnesupplevelser och sätta på pränt, men vi får se vad framtiden kan ge.
Jag lovar inget men utesluter heller inget.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Många bilder och många resor => kräver en hel del tid att sortera minnesupplevelser och sätta på pränt, men vi får se vad framtiden kan ge.
Jag lovar inget men utesluter heller inget.
De RR:ar jag gillar bäst är sådana där det finns gott om bilder med tillhörande information om var bilderna är tagna samt en text som kompletterar bilderna och förmedlar vad skribenten gick igenom under turen, gärna med en humoristisk touche.

Att få till allt det kräver ju dels att man har gott om bilder och dels har rätt gott om tid att fixa till texten. Dock tycker jag att även RR:ar som fokuserar på mycket bilder och mest har lite stödtext kan vara mkt trevliga. Likaledes kan en bildlös RR som är välskriven och där det finns saker som bryter av, t.ex. oväntade händelser, ett huomristiskt skrivsätt, ..., erbjuda en stunds trevlig underhållning.

För egen del börjar jag alltid med att ta ut de bilder jag vill ha med och skriver sedan texten med ambitionen att bilderna ska vävas in i texten. För själva texten utgår jag mkt från handskrivna anteckningar jag har från resorna. Inte sällan när jag skriver en RR dyker det upp frågor i mitt huvud, t.ex. det där slottet som syns på bilden, vad är dess historia och då försöker jag ta reda på det. I vissa fall tycker jag det jag finner är tillräckligt intressant för att inkludera i texten. I annat fall har jag kanske i alla fall lärt mig något själv.

Har även hänt att jag när jag suttit och googlat information insett att jag åkt förbi något, eller alldeles i närheten av något, som jag helt missat att titta på då men som kan vara något att titta på om jag återvänder till stället.

Dock tror jag att det viktiga är att man försöker hålla det hela på en hanterbar nivå. Bättre att få till en RR som inte är helt perfekt än att inte alls få till någon p.g.a. att man knäcks av sin egen överambition.

För egen del är dessa julkalender-RR:ar en utmaning. Har varje år ambitionen att större delen av materialet ska vara färdigt innan december månads start så att jag bara ska kunna stoppa in färdigskriven text och valda bilder varje dag. Har än så länge aldrig skett!

I år hade jag sista november alla bilder valda, alla rutter inritade (kör ju GPS-löst så inritningen sker manuellt i efterhand) och texten till åtta av luckorna klara. Behöver alltså skriva text till två luckor varje tredagarsperiod för att hålla tempo för att gå i mål på julafton. Och det tar onekligen lite tid även om jag inte lägger något speciellt krut på korrekturläsning av det jag skriver. Detta förklarar också att det säkerligen förekommer en del konstigheter i texten.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Hade blivit torsdag och denna dag bjöd på drygt fyra timmars cykling och tio mil. Vi startade i sydlig riktning och passerade i första stigningen Tavullia, roadracinglegenden Valentino Rossis hemby. Har inget minne av att jag då noterade det men har då jag senare passerat genom byn sett hyllningarna till honom.

Efter en utförskörning ner till Montecchio blev det lite varierat upp och ner. Vi hade något navigeringsstopp på vägen.
HPIM0040 (Large).jpeg


Jag tror att vi passerade Villagrande på vägen till Mombaroccio. Vi hade ett kort stopp för att samla ihop trupperna innan vi attackerade den tämligen branta och stenbelagda uppfarten till torget i byn där vi stannade till och fikade.
HPIM0041 (Large).jpeg


HPIM0042 (Large).jpeg


HPIM0043 (Large).jpeg


Efter fikat bar det av utför och vi tog oss ut till Fano vid kusten. Från Fano upp till Pesaro var det en ganska trälig väg längsmed kusten. Några tog sedan stora vägen tillbaka medan vi övriga åkte panoramavägen tillbaka, d.v.s. samma väg vi åkt ut första dagen men nu åt andra hållet. Den senare är klart trevligare men lite jobbigare.

Rutten är lite osäker i trakterna av Mombarccio men bör i övrigt vara tämligen korrekt. Turen cyklades moturs.
RUTT-2006-04-13.JPG


Var i detta skede av resan rätt sliten. Hade aldrig cyklat så många dagar i rad med mellan fyra och sex timmar varje dag. Åkte därför med en “mellangrupp” denna dag, den sjätte cykeldagen på resan. Hade dessutom snackat ihop mig med ett par av mina bordskamrater om att vika av en bit in på turen och gena tillbaka.

Turen gick på den nu välbekanta panoramavägen till Pesaro. Det blev ett antal stopp på vägen för att samla ihop gruppen som höll lite olika fart.
HPIM0044 (Large).jpeg


HPIM0045 (Large).jpeg


På ett ställe fanns det en brant återvändsväg ner till kusten. Har en anteckning om 1100 meter lång och 160 höjdmeter. Fanns en skylt med en lutningssiffra vid avatget. Minns inte om det stod 20 eller 25%, men den triggade några i gruppen och vi stannade till medan de som ville försöka sig på den åkte ner och sedan cyklade upp med eller i några fall utan att behöva stanna. Jag var feg och stannade kvar där uppe.

En bild tagen ner på en av personerna som försökte och som tog sig en trackstand vid infarten till ett hus för att vila lite (oklart om det syns på bilden).
HPIM0049 (Large).jpeg


När vi kom ner till Pesaro var det fika och efter det tog jag och mina två kompanjoner SS16 tillbaka till hotellet.
HPIM0050 (Large).jpeg


Rutten för turen (huvudloopen cyklades i medurs riktning):
RUTT-2006-04-14.JPG


Efter att ha duschat så var planen att vi skulle ta tåget in till Rimini för lite sightseeing. Vi hade dock tur då en av de som var på resan och hade bil skulle in till stan så vi fick skjuts dit.

Vi hade tänkt att vi skulle försöka hitta någon pizzeria. Vi hittade inget men fann istället på en turistinformation i trakterna av tågstationen. Efter att ha kollat tågtiderna och fått oss en karta knallade vi vidare.
HPIM0051 (Large).jpeg


HPIM0053 (Large).jpeg


Då vi trots ytterligare letande inte hittade något ställe som serverade pizza så blev det istället varsin pasta till lunch samt en glass efteråt.
HPIM0054 (Large).jpeg


Vi strosade sedan runt några timmar inne i stan. På slutet blev det lite svalare.
HPIM0055 (Large).jpeg


Tåget tillbaka gick som det skulle och vi var tillbaka i god tid till middagen.

Imorgon avslutas denna, kalenderns första, resa.
 
Senast ändrad:

Bikzz

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Riktigt kul med RRs. Det här var nog på nästan samma ställe, i Rimini. Coolt att BikeToura där, bidrar med några bilder. Längesen, men flera år efter att Piraten dog. ITA är very coolt !
.
ri7.jpg

.
ri9.jpg

.
ri11.jpg

.
ri17.jpg

.

.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Den första av dina bilder är tagen i Cesenatico, inte Rimini. Närmare bestämt från bron där Via Aurelio Staffi går över Fosso Venarella. Går du in och tittar i google streetview ligger f.ö. båten till höger i din bild på samma plats.

Om övriga bilder är från Rimini, Cesenatico eller någon annan plats vet jag inte.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Som sagt, sista luckan på den första resan i denna kalender. Då det var sju cykeldagar på resan innebär det också att luckan bara har en cykeldag som underlag. Inkluderar dock lite om hemresan samt en liten sammanfattning av upplevlsen av resan. Imorgon blir det en ny resa och ett nytt land.

Sista cykeldagen var den varmaste på resan. Jag kände visserligen att föregående dags kortare tur varit bra för benen men beslutade mig ändå för att nöja mig med en mellangrupp. Landade i slutänden på tolv mil och drygt fem timmars cyklande så det var ändå en skaplig sistadagstur.

Vi cyklade åt norväst på vad jag tror var SS16. En bit efter Rimini vek vi av inåt land och fick efter ett tag en klättring upp till någon by där vi fikade. Har bara en anteckning om att det var i närheten av Montebello så rutten nedan är lite av en chansning.
HPIM0058 (Large).jpeg


HPIM0060 (Large).jpeg


HPIM0061 (Large).jpeg


Efter fikat åkte vi ner i dalen och fortsatte upp till Ponte d’Uso där vi började den andra backen för dagen. Var en rätt trevlig backe på en halvmil med runt 5% snittlutning. Gick förvånansvärt lätt och jag var bland de första uppför den backen. Vi åkte sedan direkt ner i dalen söderut. Vi fick sen ett litet stopp då en av killarna i gruppen passade på att punktera precis i slutet av utförskörningen.

Efter lite trassel lyckade vi hitta backen upp till Verucchio där vi stannade till vid torget för dagens andra fika.
HPIM0066 (Large).jpeg


Tillbakafärden innehöll någon felnavigering och vi kom längs en motorväg ner mot Rimini. Efter lite krånglande kom vi på samma väg som vi åkt ut på tidigare under dagen. Denna följde vi tillbaka till hotellet.

RUTT-2006-04-15.JPG


Hemresan påbörjades klockan åtta på söndag morgon. Upp över Poslätten med blommande fruktträd vid sidan av vägen.
HPIM0072 (Large).jpeg


Rullade på fint norrut på autostradan.
HPIM0074 (Large).jpeg


Nedanstående bild på Monastero di Sabonia/Kloster Säben, i närheten av Chiusa/Klausen mellan Bolzano/Bozen och Bressanone/Brixen får avsluta bildskörden för denna resa. Har på senare resor sett det en massa gånger då jag passerat både i buss och på cykel. Har dock aldrig kommit mig för att kolla vad det är för byggnad. Visar sig att klostret är ett benediktinerkloster färdigställt 1687, men på platsen hade då funnits kyrkobyggnader och begravningsplatser i runt 1000 år. Man har även vid utgrävningar funnit bosättningar från yngre stenåldern.
HPIM0079 (Large).jpeg


Vi åkte åkte upp genom Österrike och Tyskland och kom till Rostock vid femsnåret på morgonen, en timme innan färjan till Gedser skulle gå. Efter frukost på färjan, några timmars färd genom Danmark och färja Helsingör-Helsingborg var det så dags för folk att börja droppa av. Blev efter hand glesare och glesare på bussen och sista timmarna var riktigt sega. Strax före åtta på måndag kväll, efter nästan 36 timmars resa var vi äntligen framme i Stockholm.

Själva transporten till och från Italien var onekligen lite seg. Var dock första gången jag åkte genom Tyskland och Österrike och min enda erfarenhet av Italien innan denna resa var en jobbresa till Turin ett antal år tidigare så jag tyckte det var lite kul att få se en del av hur landskapet ser ut.

Själva cyklingen där nere gav dock rejäl mersmak och jag var redan när jag kom hem inställd på att detta inte skulle bli min sista cykelresa till Italien. Tyckte också om upplägget med att man höll ihop större delen av dagen men att man i vissa backar fick ta sitt eget tempo. Jag tog det ganska försiktigt i uppförsbackarna men försökte se till att inte vara sist. Var egentligen först sista dagen jag lite mer utmanade mig själv och försökte trycka på i några backar. Var en skön känsla när jag märkte att kroppen trots, för mig, mycket cyklande var med på noterna.

Förutom att mitt gillande av uppförscykling snarast förstärktes av resan så fick jag också några bra tips under resan som gjorde att jag efter resan om inte älskade så i alla fall upplevde utförsbackarna som något tämligen oproblematiskt. Sen var jag fortfarande inte någon fartfantom utför och kommer aldrig att bli det.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Vi spolar i denna lucka fram bandet sex år och landar i april 2012. Denna gång är det en resa på egen hand och då bildarkivet från denna resa är lite mer välfyllt blir det en cykeldag per lucka.

Hade bokat in mig på en resa till Teneriffa. Planet gick klockan åtta på morgonen, tisdag den 17:e april.

Det mest spännande som inträffade på nerresan var nog att jag fastnade i säkerhetskontrollen på Arlanda. Hade inte tänkt mig så noga för då jag packade ner batteriet till cykellyset i handbagaget. Var dock en rätt stor klump med en sladd som stack ut. Så här i efterhand förstår jag att säkerhetspersonalen ville ha en titt på det. När de såg vad det var och lampan som jag hade tillsammans med batteriet var det dock inga problem. Hade egentligen inga planer på mörkercykling men då jag hade några dagsetapper inplanerade på resan där jag var tvungen att ta mig från A till B så kändes det lugnast att ha lysen med som gardering.

Bodde i övre delen av Los Cristianos och efter att ha checkat in gick jag en liten promenad i närområdet. Hittade ett köpcentrum som får beskrivas som väldigt öde, både vad gällde affärer och kunder.
P1030057 (Large).jpeg


Knallade sedan bort till cykeluthyrningsfirman i Playa de las Americas och hämtade ut min cykel. Då jag kom tillbaka till hotellet var det middag och sedan gick jag ut och handlade lite frukostmat som jag kunde ha, inte nästföljande dag utan därpå följande dag då planen var att den dagen att ge mig iväg innan hotellets frukost öppnat. Avslutar denna dag med en bild från balkongen.
P1030063 (Large).jpeg


Första cykeldagen kom jag iväg klockan nio. Cyklade österut, men blev omgående ett snabbt stopp för att justera ner sadeln en gnutta och dessutom flytta fram den lite.

Cyklade parallellt med motorvägen på södra sidan om denna bort till Las Chafiras. Där svängde jag av söderut. Den karaktäristiska klippan söder om El Médano var lite av ett riktmärke i det disiga vädret.
P1030064 (Large).jpeg


Nere vid kusten kom jag sedan att passera mellan inhängnade odlingar.
P1030066 (Large).jpeg


Passerade El Médano och styrde kosan norrut. Påbörjade i och med det också en runt tre och en halv mil lång uppförsbacke.

Så som är vanligt på denna del av ön blåste en kraftig och bitvis byig nordvästlig vind. Gällde verkligen att hålla i styret och se till att man inte blåste ut i vägen när det kom någon bil på den tämligen kraftigt trafikerade vägen. Passerade upp genom San Isidro.
P1030068 (Large).jpeg


Fortsatte TF-64 uppför och kom efter ett tag upp till Granadilla de Abona. Var en del trafik på vägen upp dit även om det inte var lika mycket som längre ner.

I Granadilla de Abona passade jag på att köpa en dricka. Var relativt fuktig luft och temperaturen verkade inte sjunka speciellt raskt med höjden och jag svettades en del. Jag fortsatte sedan väg TF-21 och trafikmängden minskade påtagligt. Dessutom var asfalten fin så det var klart njutbart att cykla sig uppför.
P1030070 (Large).jpeg


Det enda som störde lite var något missljud nerifrån höger pedal (inte min egen utan satt på hyrcykeln). Blev inte riktigt klok på vad det var. Blommade fint vid vägkanten.
P1030072 (Large).jpeg


Jobbade mig vidare uppför.
P1030074 (Large).jpeg


P1030075 (Large).jpeg


När jag nådde Vilaflor på 1400 möh hade jag druckit upp vattnet i den ena av flaskorna och då byn är den sista på berget passade jag på att köpa en dricka samt en flaska vatten att dricka samt fylla på flaskan från.

Fortsatte sedan uppför i landskapet som i trakterna av byn övergår till att domineras av tallskog. Blev i ett av de brantare partierna förbicyklad av en kille som höll riktigt bra fart.
P1030079 (Large).jpeg


Då man kommer upp över 2000 möh börjar skogen bli glesare och träden lägre.
P1030080 (Large).jpeg


När man når 2200 möh har man kommit upp till kraterkanten och där väntar en utförskörning på knappt 200 höjdmeter ner till det mycket speciella lavalandskapet med sina nästan helt platta områden uppblandade med områden med knölig lavasten.

Rakt fram ser man här nedan berget Guajara vars topp är belägen på strax över 2700 möh och vilken det går att vandra upp på utan några större problem. Dock får man runda berget sett från varifrån denna bild är tagen om man vill ha det hyggligt lättgånget.
P1030083 (Large).jpeg


Tyvärr var Teide, Spaniens högsta berg med sina 3718 möh, snöfri. Den gör sig verkligen mycket bättre med snöklädd topp.
P1030084 (Large).jpeg


Åkte bort till högsta punkten på vägen, drygt 2350 möh, och vände där. Bjuder på en bild ut mot kraterkanten, en bild på vägen jag kommit upp och en bild på mitt hyrfordon.
P1030086 (Large).jpeg


P1030087 (Large).jpeg


P1030088 (Large).jpeg


Cyklade sedan tillbaka till Vilaflor samma väg som jag kommit. Biten tillbaka upp över kraterkanten var lite seg. Passade på att fira att klättrandet för dagen väsentligen var avklarat genom att knapra i mig en halv energikaka och ta ett foto.
P1030089 (Large).jpeg


Utförskörningen ner till Vilaflor var riktigt kul med superb asfalt. Asfaltskvaliteten var sen växlande på vägen förbi Escalona och Arona ner till Playa de las Americas.

Svängde bort till cykeluthyrningsfirman för att få dem att kika på pedalen vars knakljud snarast tilltagit. Var nog lagret som var problemet. De satte hur som helst på en ny pedal och efter en kort testtur konstaterade jag att problemet föreföll löst.

Skönt att få pedalproblemet ur världen då de två kommande dagarna skulle bjuda på en lite längre tur och på en annan ö. Denna tur har dock redan tidigare avhandlats i denna RR så för nästa lucka kommer vi att hoppa fram tre dagar i tiden.

Avslutar i sedvanlig ordning med rutt och höjdprofil.
RUTT-2012-04-18.JPG
 
Senast ändrad:

katten

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Vilken fin höjdprofil!
Varje dag när jag öppnar dina luckor så längtar jag bort. Det är en ljusglimt i mörkret med alla fina bergsbilder och personliga texter.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Efter att ha återkommit från tvådagarsturen på La Gomera och ha sovit en natt i Los Cristianos satte jag åter på mig ryggsäcken och gav mig iväg på en ny tvådagarstur.

Kom iväg strax före nio och startade i samma riktning som den första cykelturen på resan. Redan efter en kilometer vek jag dock av vänster, passerade under motorvägen och strax därpå förbi Monkey Park vilken kändes som en rätt olustig skapelse. Tror jag såg ett par bilar på vägen upp till La Camella. Gick lite i etapper och någon bit var skapligt brant. På bilden nedan ses ett lite lättare parti.
P1030272 (Large).jpeg


I La Carmela tog jag väg TF-66 österut.
P1030274 (Large).jpeg


Efter ett par km, i Cruz de Guanche, tog jag vänster in på TF-28. När den sedan, strax efter Valle de San Lorenzo gör en sväng söderut för att runda en klippa/bergskam tog jag av vänster in på en liten väg som istället klättrar upp över denna bergkam. I en halv kilometer var den rätt snäll men strax innan jag kom upp till ett T-kors brantade den till ordentligt. Vid T-korset tog jag höger. Var sedan en kilometer med 15-16% snittlutning och max på åtminstone 20%. Minns att jag verkligen fick slita uppför den sista, och kanske brantaste, rampen. Bilden nedan är tagen från toppen av backen.
P1030278 (Large).jpeg


Efter att ha passerat El Roque kom jag åter ut på TF-28 som jag sedan följde i runt åtta mil.
P1030279 (Large).jpeg


Var mer eller mindre konstant motvind och det gick trögt. Efter La Granadilla blev asfalten också rätt risig. Stannade till vid en mack i Arico Viejo och köpte en dricka för att se till att jag åtminstone inte krånglade till det ytterligare med att gå tom på vätska. Då det inte fanns några realistiska alernativvägar var det bara att fortsätta slita på i motvinden.
P1030283 (Large).jpeg


En bild ner mot Ermita de la Virgen de la Montaña, strax söder om Fasnia.
P1030284 (Large).jpeg


Vägen går på skrå på mellan 300 och 500 möh och då landskapet är sönderskuret med dalar/raviner är vägen långt ifrån rak. En del broar bidrar dock till att hålla nere längden.
P1030285 (Large).jpeg


Mötte emellanåt en och annan cyklist. Ner mot Güímar var det en skön utförskörning där kilometrarna tickade på lite raskare en stund.
P1030286 (Large).jpeg


Vägen fortsätter ner efter Güímar och det är först i trakterna av Igueste de Candelaria som det börjar gå uppför igen. Var här väldigt lite trafik och på så sätt rätt trivsamt.
P1030289 (Large).jpeg


P1030290 (Large).jpeg


I Santa Maria del Mar var det dags för ett nytt mackstopp. Köpte en dricka samt en flaska vatten och fyllde mina flaskor med. En hund anmälde sig frivilligt som cykelvakt medan jag var inne och handlade.
P1030292 (Large).jpeg


Sen kom den biten på dagens rutt som jag var lite orolig för, nämligen att korsa genom den största staden på ön, Santa Cruz. Jag hade försökt planera rutten rätt noga men något navigeringsfel gjorde att jag fick köra på känsla.

Huvudsakligen handlade det om att ta mig ner genom staden och komma ut i norra änden nere vid kusten och sen följa den. Problemet är att det finns några motorvägar och några andra vägar som man nog inte vill cykla. Gick hur som helst rätt bra. På en del ställen i de nedre delarna av staden blommade jakarandaträden med sina lila blommor.
P1030296 (Large).jpeg


Passerade hamnen där några flytande hotell (=kryssningsfartyg) låg.
P1030297 (Large).jpeg


Längs en bit av vägen ut till San Andrés fanns en cykelbana.
P1030299 (Large).jpeg


Efter ett tag tog dock cykelbanan slut och jag hamnade ute på vägen. En passage blev det två filer i vardera riktningen med mittremsa. Såg dock ingen skylt om cyklingsförbud och dessutom var trafiken på lördagseftermiddagen mycket måttlig så jag trampade på. Vid San Andrés tog jag av norrut och började klättringen upp till bergskammen på Anagahalvön.
P1030303 (Large).jpeg


Är ingen våldsam klättring utan mer av en åkbacke som på en dryg mil leder upp till bergskammen på 600-700 möh.
P1030304 (Large).jpeg


P1030306 (Large).jpeg


Även efter att man nått bergskammen fortsätter det dock att gå uppför en del.
P1030310 (Large).jpeg


Här och var kan man se ner mot norra kusten. Om jag inte är helt ute och cyklar är det Taganana som man ser på bilden nedan.
P1030314 (Large).jpeg


Norra sidan av Anagahalvän är ganska spektakulär och det finns en hel del gamla stigar mellan byarna som man kan göra trevliga vandringar på.
P1030315 (Large).jpeg


Är ett med kanariska mått väldigt grönt och fint landskap med en hel del lövträd och det finns även lagerskogar.
P1030316 (Large).jpeg


P1030318 (Large).jpeg


P1030319 (Large).jpeg


Var uppe i molnen så utsikten var obefintlig från Mirador Pico del Inglés, till vilken jag cyklade den kilometerlånga återvändsvägen ut.
P1030323 (Large).jpeg


Luckan avslutas i kommande inlägg då alla bilderna får inte plats i ett inlägg.
 
Senast ändrad:

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Avslutning av lucka 6.

Ner mot Las Mercedes var skogen bitvis så tät att det blev riktigt mörkt. Då det droppade lite både från himlen och från träden tog jag det försiktigt utför. Här och var fick man dock en blick ner mot Las Mercedes och lite längre bort även universitetsstaden La Laguna vilket var mitt etappmål.
P1030324 (Large).jpeg


För den som gillar enkelriktade gator är staden ett veritabelt eldorado. Med den vetskapen hade jag sett till att noggrant planera min rutt in genom staden och till skillnad från genom Santa Cruz gick det klockrent att ta sig genom staden på de smala gatorna.
P1030325 (Large).jpeg


Kom fram till mitt hotell för natten strax efter halv sju.
P1030337 (Large).jpeg


Cykeln fick bo i bagagerummet som var låst och där personalen skötte allt in- och utplockande så det kändes hyggligt säkert.

Rutten för dagen var något i stil med detta.
RUTT-2012-04-21.JPG


Efter att ha duschat av och ätit middag så gick jag en sväng på stan. Passerade förbi en kyrka där en vigsel föreföll precis ha avklarats.
P1030342 (Large).jpeg


Var rätt trivsamt att spankulera runt i den centrala delen av staden som inte alls kändes speciellt turistig. Den stora händelsen denna kväll var El Classico och barerna som hade TV-apparater var alla välfyllda med människor som åt, drack och tittade på matchen. De som inte fick plats inne i lokalen stod utanför och tittade in.
P1030344 (Large).jpeg


P1030345 (Large).jpeg


Ytterligare ett par bilder till från staden får avsluta denna lucka.
P1030347 (Large).jpeg


P1030357 (Large).jpeg
 
Senast ändrad:

kontorsråttan

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Det är rätt schyssta etapper tycker jag. 14 mil och 3000 höjdmeter med ryggsäck, det är inte illa! Väl cyklat, och härliga bilder!
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Var lite lätt regn i luften på morgonen så jag gjorde mig inte direkt någon brådska utan åt en rejäl och bra frukost. Kom iväg först vid halv tio.

Hade i grundplanen några olika alternativ för återfärden ner till sydsidan. En variant var att åka längs nordkusten bort till Icod de los Vinos och sedan via Santiago del Teide tillbaka söderut. En annan var att åka upp över Las Cañadas, antingen från Puerto de la Cruz eller den genare vägen via La Esperanza.

Molnen såg dock mörka ut både upp mot bergen och västerut. Detta gjorde att jag ställde in mig på att i stort ta mig tillbaka ner till sysidan längs med östra kusten, d.v.s. nyttjandes samma väg som jag åkt dagen innan. Blev dock lite variation i början och slutet som kommer att framgå nedan.

Började med att ta mig ut ur La Laguna och passera över motorvägen och ut på TF-24.
P1030361 (Large).jpeg


Passerade öns norra flygplats.
P1030362 (Large).jpeg


Blommade en del längs vägkanten.
P1030364 (Large).jpeg


Molnen västerut var verkligen hotfulla. Som jag minns det är det snarast så att bilden inte riktigt gör rättvisa åt hur mörka molnen var.
P1030365 (Large).jpeg


Efter några kilometer tog jag av vänster in på en mindre väg som sneddade ner mot Llano del Moro och väg TF-272. Uppåt mötte mig där denna vy.
P1030370 (Large).jpeg


Jag improviserade här lite med hjälp av kartan jag hade med. mig. Åkte upp en liten bit och tog sen av snett framåt vänster in på en mindre väg som en bit upp övergick i räfflad betong. Den blev också rejält brant. Bild nedåt från i närheten av där det började flacka ut lite.
P1030372 (Large).jpeg


Åkte på småvägar mellan ängar/åkrar och med en hel del blommor vid sidan av vägen. Och, jag vet att bilderna lutar en del, men jag är inte så flink med bildredigering så det får vara så.
P1030373 (Large).jpeg


P1030374 (Large).jpeg


P1030375 (Large).jpeg


När jag kom bort till TF-274 tog jag av vänster och åkte den bitvis ganska branta vägen ner till TF-28 (knappt 6 km med 11-12% snittlutning).
P1030377 (Large).jpeg


Stänglar från agave som blommat färdigt någonstans strax norr om Candelaria. Agave är f.ö. en lite intressant växt som kan ta 15-20 år på sig innan den blommar och när den väl har blommat så dör den.
P1030382 (Large).jpeg


Efter den sämre morgonen, vädermässigt, blev det efter hand riktigt angenämt.
P1030383 (Large).jpeg


I Güímar stannade jag till för dricka, snickers och glass. Fortsatte sedan och njöt av att jag nu fick betalning för motvindsslitet föregående dag och huvudsakligen hade medvind.

Tog en liten paus vid Barranco el Pino.
P1030385 (Large).jpeg


Det enda som störde var beläggningen på vägen efter Arico Viejo som inte hade förbättrats ett dugg sen föregående dag.
P1030386 (Large).jpeg


I Villa de Arrico passerade jag denna skylt. Kanske ett ställe för Alberto att satsa på för en sommarstuga!?
P1030388 (Large).jpeg


När jag strax efter Chimiche kom till avtaget mot San Isidro (väg TF-636) beslutade jag mig för att lämna TF-28:an med sin dåliga beläggning och se om TF-636 kunde erbjuda någon lite mindre skakig färd.

Inledningsvis var beläggningen relativt OK. Relativt snart blev den dock mindre OK.
P1030389 (Large).jpeg


Och efter ytterligare en bit blev den alldeles väldigt inte OK.
P1030390 (Large).jpeg


Var dock knappt någon trafik trafik så det gick att kryssa sig mellan “grusfällorna”. Och vid något tillfälle då “grusfällan” gick tvärs över vägen gick jag faktiskt över den.

Avslutar dagens tur bildmässigt med en landskapsbild tagen på vägen ner mot San Isidro.
P1030391 (Large).jpeg


Från San Isidro tog jag sedan en liten väg som höll sig på norra sidan om motorvägen. Riktigt fin. Slutade i ett handelsområde vid Las Chafiras. Där passerade jag under motorvägen s.a. jag kom på dess södra sidan och följde den sedan tillbaka till Los Cristianos.

RUTT-2012-04-22.JPG
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Det är rätt schyssta etapper tycker jag. 14 mil och 3000 höjdmeter med ryggsäck, det är inte illa! Väl cyklat, och härliga bilder!
Ta höjdsiffrorna med en viss nypa salt. Min känsla är att kartritningsprogrammen har en tendens att överskatta. Det finns visserligen inga uppenbara fel i form av tunnlar eller dylikt. Jag kan dock tänka mig att det faktum att landskapet är sönderskuret av raviner och annat orsakar en del "falska" höjdmeter.

Den aktuella dagen passerades garanterat 2000 höjdmeter. Jag är dock inte säker på att det blev 2500 höjdmeter och närmare 3000 höjdmeter låter i mina öron väldigt mycket.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Dags för sista cykeldagen på denna resa. Då jag skulle lämna tillbaka cykeln hos uthyraren klockan fem försökte jag vara hyggligt effektiv på morgonen. Lyckades komma iväg tjugo i nio.

Inledningsvis var det lite småknöligt då jag skulle ta mig genom Playa de las Americas och upp mot Adeje. Tog där av ner mot kusten och det rullade på rätt bra utför.
P1030393 (Large).jpeg


Var sen relativt lättcyklat bort till strax söder om Puerto de Santiago och Los Gigantes. Dock var det tät trafik denna måndagsmorgon.
P1030394 (Large).jpeg


Klättringen som sedan tog vid tog mig från nära nog havsnivå upp till drygt 1100 möh på knappt två mil.
P1030395 (Large).jpeg


Jag hade räknat ut en grundplan för ungefär när jag behövde vara vid olika ställen längs den tänkta rutten för att jag skulle greja att vara tillbaka med hyrcykeln i tid. Enligt den planen skulle jag påbörja klättringen vid tio. Jag var lite försenad men hade å andra sidan haft lite strul i gyttret inledningsvis.

Försökte hålla skapligt tempo uppför men kostade på mig en bild ner mot kusten i alla fall.
P1030396 (Large).jpeg


Passerade Tamaimo på runt 600 möh.
P1030397 (Large).jpeg


Blev ett stopp på en mack i Santiago del Teide för inköp av en dricka + en halvliter vatten att fylla på en flaska med. Jobbade mig sedan vidare uppför.
P1030401 (Large).jpeg


Enligt min plan skulle jag nå Puerto de Erjos klockan tolv. Trots lite försenad start på klättringen och mackstoppet kom jag upp med några minuters marginal till passet.
P1030404 (Large).jpeg


Strax före passet hade solen börjat gå i moln och då vinden tilltagit blev nedfarten mot El Tanque på ca 600 möh lite kylig. Asfalten var dock fin.
P1030407 (Large).jpeg


Genade från väg TF-82 ner mot avtaget till TF-423 genom att åka rakt fram i en högerkurva och ta en liten väg ner genom byn. Vid sidan av vägen blommade den på, f.f.a. norra, Teneriffa mycket frekvent förekommande getoxalisen fint.
P1030409 (Large).jpeg


Efter att ha återanslutit till väg TF-82 tog jag nästan omedelbart vänster in på TF-423 som skulle ja mig ner mot nordkusten. Trevlig väg med bara någon enstaka bil.
P1030411 (Large).jpeg


Bjöds även på fina vyer ner mot kusten.
P1030413 (Large).jpeg


P1030415 (Large).jpeg


Man såg också ner på den ganska spektakulära vägen som från byn Tierra del Trigo leder ner mot Los Silos.
P1030418 (Large).jpeg


En mindre navigeringsmiss gjorde att jag fick en liten tur genom byn (Tierra del Trigo) innan jag vände och kom på vägen ner till Los Silos. Backen ner är bara tre kilometer men har en snittlutning på ca 13%. Det är dock inte jämn lutning utan bitvis klart brantare. Gissningsvis är de brantaste ramperna nog åtminstone 20%. Skulle vara kul att testa och cykla uppför någon gång.
P1030420 (Large).jpeg


P1030422 (Large).jpeg


P1030424 (Large).jpeg


P1030425 (Large).jpeg


När jag kom ner på platten var det i ett odlingslandskap, gissningsvis med bananer. Kom snart ut på stora vägen och tog vänster. Efter en liten bit kände jag att bakdäcket “sladdrade” lite och, mycket riktigt, jag hade åkt på en punktering. Då jag bara hade en extraslang med mig var jag noggrann med att dels hitta orsaken (en glasflisa) och dels försäkra mig om att det inte fanns något mer skräp i däcket.

Efter att ha bytt slang och pumpat upp däcket till skapligt tryck fortsatte jag västerut. Tappade ca tjugo minuter på mitt schema som jag därmed låg en bit back på. Efter att ha tagit av söderut från väg TF-42 vid Buenavista del Norte gjorde jag ett snabbt stopp och tryckte i mig en halv energikaka.
P1030428 (Large).jpeg


Trampade sedan på i utifrån mina förutsättningar ett ganska aggressivt tempo uppför.
P1030432 (Large).jpeg


Passerade El Palmar och fortsatte vidare upp mot passet på ca 800 möh. Första bilden nedan är tagen ner mot El Palmar, strax innan jag nådde passet. Den andra bilden är på vägen upp/bort mot passet.
P1030434 (Large).jpeg


P1030435 (Large).jpeg


Vid passet stannade jag och drog på mig vindjacken inför utförskörningen. Hade även utsikt bort mot La Gomera.
P1030436 (Large).jpeg


Hade nog egentligen varit bätte att skippa vindjackan. Hade nämligen glömt bort att det var en kortare utförskörning följt av en liten uppförsbacke innan det var dags för färd ner mot byn Masca
P1030441 (Large).jpeg


Väl nere i byn stannade jag till och plockade av jackan för nu väntade 4 km klättring med runt 11% snittlutning upp från den ganska spektakulära dalen. Asfalten var riktigt dålig och på något ställe hade en buss rejäla problem att komma runt i en serpentinkurva. Kom dock förbi den rätt smidigt.

Har åkt upp den där vägen några gånger med bil och fick för mig att det som nerifrån såg ut som det skulle vara toppen på stigningen också var det. Misstog mig dock så jag fick slita på en liten bit till innan jag kom upp till den verkliga toppen på backen. Bilden är tagen ner i dalen från i närheten av där jag felaktigt fått för mig att toppen på stigningen var.
P1030445 (Large).jpeg


Efter klättringen följde en kortare utförskörning ner till Santiago del Teide. Jag hade tagit igen en del av tiden jag tidigare förlorat men var lite efter schemat som angav att jag skulle vara där klockan tre.

Planen var att inte åka ner till kusten utan istället ta mig tillbaka via Chío och Guía de Isora. Till Chío finns dock två vägar, en via Tamaimo och en via Arguayo. Då jag på utvägen cyklade från Tamaimo upp till Santiago del Teide beslutade jag mig för att ta den övre vägen, d.v.s. via Arguayo.

Kom upp till rondellen i närheten av infarten till motorvägen som går genom en tunnel, vilken man vare sig får eller vill cykla. Mindes då att det är en del stigning på den övre vägen. Då jag låg efter mitt schema beslutade jag mig för att vända och ta den lättare vägen via Tamaimo. Vet inte om det var rätt för från Tamimo erbjuder väg TF-82 en segmota.

Efter Chío hamnade jag i en kö bakom en bil som höll lite lägre fart än vad jag skulle vilja i utförskörningen. Strax före Guía de Isora kom en liten uppförsbacke och där beslutade sig benen för att de tyckte det var nog med stresscyklande och jag tappade kön med bilar.

Någon halvmil efter Guía de Isora kändes det som att bakdäcket gick "trögare". Jag fick för mig att trycket i bakdäcket minskat. Blev lite stressad då det fortfarande var knappa två mil kvar till Playa de las Americas. Däcket var dock inte tomt på något vis så jag rullade vidare nerför. Tänkte att det kanske var en pyspunka och att jag ev. med tur kunde komma ner utan att behöva ge mig på något “lagningshack” (hade tyvärr inte heller fått med mig några lagningslappar).

Tog det lite försiktigare och tittade med jämna mellanrum ner på bakdäcket. Luftmängden i däcket såg dock inte ut att minska. Stannade till strax efter Adeje och kände på däcket både fram och bak och slöt mig till att jag nog bara drabbats av lite “cykelhypokondri”. Däremot hade jag i samband med nojandet över däcket varit lite ouppmärksam i navigeringen och hamnat på fel sida motorvägen. För att slippa cykla tillbaka uppför en bit tog jag mig över motorvägen på en gångbro. Därefter flöt det på bättre och jag var tillbaka vid mitt boende vid kvart/tjugo i fem. Hämtade min ryggsäck med skodon och trampade bort till cykeluthyraren dit jag anlände fem minuter i fem. Puh!

I och med det var cykeldelen av den resan avslutad och jag flög hem dagen därpå.

Rutt och profil.
RUTT-2012-04-23.JPG


I morgon: ny lucka, ny resa och nytt land.
 

DanielS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Fick lite stresspåslag av att läsa lucka 8 🙂 Men det är ju ungefär samma tidsmarginaler som min egen planering brukar ha så...
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Fick lite stresspåslag av att läsa lucka 8 🙂 Men det är ju ungefär samma tidsmarginaler som min egen planering brukar ha så...
Jo, det är ju någon form av avvägning mellan att försöka få ut så mycket man kan av sista cykeldagen på resan och att inte strula till det eller behöva stressa så mkt att njutningen med cyklingen försvinner.

Om jag inte minns alldeles galet hade uthyraren i detta fall öppet ytterligare en eller två timmar så det hade nog mest varit att jag riskerat någon straffavgift för sent återlämnande om jag varit lite sen. Sen kan jag tänka mig att de inte bråkat om jag varit lite sen, bett om ursäkt och förklarat att jag hade haft lite strul. Det var knappast högsäsong och jag tror det var rätt liten sannolikhet för att de skulle hyra ut precis min cykel dagen efter.

Jag gissar att de hade regeln om återlämning klockan fem för att de under skulle hinna gå igenom och serva cyklarna så att de kunde lämna ut dem då de öppnar följande dag utan att behöva jobba alltför mycket utanför öppettiderna. Man kan ju tycka vad man vill om regeln men har man valt att hyra på ett ställe har man som jag ser det accepterat deras spelregler och då bör man försöka följa dem så gott man kan. Och skulle man bryta mot dem är det bara att gilla läget och betala.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Tredje resan i denna kalender tilldrog sig i slutet av juli 2007. Den gick till Norge för deltagande i Viking Tour, ett veckolångt motionsetapplopp. Loppet är årligt återkommande men med varierande sträckning. Upplagan 2007 hade start och mål i Vikøyri, vid Sognefjordens södra strand.

Som körkortslös var logistiken inte uppenbar. Mina föräldrar var dock inte alltför svåra att övertala om att ta en liten semester i vårt västra grannland. Då Norge är vackert har jag valt att ta med en resumé av resan till Vikøyri inklusive några bilder.

Apropå bilder så är vi nu tillbaka till tiden då bildförrådet inte fylldes på lika mycket som på senare resor så det kommer att bli lite färre bilder än vad som var fallet för föregående resa men bättre än för första resan. En del av luckorna är relativt ordrika, men det är ju bara att skippa texten om det blir tråkigt.

På morgonen, fredagen den 20:e juli gav vi oss iväg från Dalarna och färdades via Rörbäcksnäs, Lutnes och Elverum bort mot Hamar. Vi åkte dock inte ner till Hamar utan höll oss på mindre vägar norr om den orten. Vidare gick färden via Brummundal till Gjøvik där vi åt lunch. Sedan vidare via Dokka och Os på väg 33 till E16 som vi följde till Fagernes. Vi åkte sedan en liten bit på vägen upp mot Beitostølen och Valdresflya . Vi fikade vid sjön Heggefjordens södra ände.
HPIM0614 (Large).jpeg


Vidare färdades vi via Skammestein, Røyne och Garstad till Høre där vi stannade till och kikade på stavkyrkan.
HPIM0617 (Large).jpeg


HPIM0620 (Large).jpeg


Vi kom sedan på en grusväg som vi följde längs Vagnsmjøsas norra strand innan vi åter kom ut på E16. Färdades över Filefjell och ner till Borgund där vi skulle övernatta natten.

Då vädret var fint och klockan inte så mycket åkte vi en liten bit längre ner till Vindhella där vi stannade och gick en tur som inkluderade Vindhellavegen (som syns på bilden) och Sverrestigen.
HPIM0626 (Large).jpeg


HPIM0629 (Large).jpeg


HPIM0632 (Large).jpeg


Historien förtäljer här att Sverrestigen är en stig som kung Sverre ska ha nyttjat på hösten 1177 för att kringå ett bakhåll där bönderna i trakten tänkt släppa ner stenar och stockar över birkebeinarna. Genom kringgåendet kunde de anfalla bönderna bakifrån.

Vindehellavegen blev färdig 1843 och ersatte den s.k. Kongevegen (från 1893) för passagen vid Vindhellaskaret. Kongevegen går under flera namn inklusive den bergenske kongevei och den bergenske hovedvei. Det var den första körvägen mellan Bergen och Kristiania, d.v.s. det vi nu kallar Oslo. Lutningen minskades i och med tillkomsten av Vindhellavegen men var fortfarande betydande. Bara knappt 30 år senare ersattes Vindhellavegen med en väg som sprängdes fram längs med älven. Den vägen var där E16 gick fram tills Borgundtunneln var färdig 2004. Vägen längsmed älven är även den vägen som nyttjas på inledningen av Jotunheimen rundt.

Den trevliga kvällsvandringen som också ledde förbi Borgund stavkyrka och slutade nere vid det f.d. “ungdomshuset” som innehöll ett litet museum med kartor och foton, bl.a. från Petrus Scheltema Beduins färd med bil från Kristiania till Lærdalsøyri år 1901, en resa som förärade honom benämningen som “Norges första bilturist”. Det finns också en minnessten över denna färd bredvid ungdomshuset.

Beduin var förutom att vara en äventyrare till bils också cyklist och hade 1887 blivit holländsk mästare på landsväg. Konkurrensen verkar möjligen ha varit lite skral.

Nästa dag gav vi oss av strax före halv tio och åkte mot Lærdalsøyri men tog av vänster en liten bit före E16 kommer fram dit. Vi passerade genom Lærdalstunneln, världens längsta vägtunnel för biltrafik med sina 24,5 km, och kom ut nere i Aurland.

Inom några år kommer Lærdalstunneln att förlora titeln som längst i världen då en 26 km lång tunnel i Sydney kommer att vara färdig. Norrmännen väntas dock ta tillbaka rekordet 2027 då den 26,7 km långa Boknafjordtunneln i Stavangertrakten väntas vara klar. Den kommer då också att slå rekordet för djupaste tunneln med sina 390 meter under havsnivån.

För den som inte gillar tunnlar kan man ta sig till Aurland via vägen över fjället; se en liten bit ner i detta inlägg.

En bit efter Aurland, närmare precis strax efter Flåm, gick vägen (E16) åter in i en tunnel. Den vara dock bara runt halvmilen lång. Vägen hinner bara knappt titta ut i fria luften innan den dyker in i den drygt 11 km långa tunneln till Gudvangen. På denna korta tunnelfria sträcka finns dock ett avtag ner till Undredal.

Då vi inte hade någon större brådska så tog vi en avstickare ner till Undredal. Ligger fint vid fjorden.
HPIM0657 (Large).jpeg


I byn finns även Skandinaviens minsta stavkyrka (byggnaden i bakgrunden, inte lekstugan på tomten).
HPIM0662 (Large).jpeg


Vi åkte sedan tillbaka upp i dalen och genom tunneln till Gudvangen. Orten ligger fint till och vi tog en kort bensträckare men i sig känns orten rätt "turistig" (kryssningsfartyg lägger till här).

Då loppets sista etapp skulle gå från Gudvangen till Vikøyri och på vägen passera den gamla vägen vid Stalheimskleiva hade jag tänkt att vi skulle ta den vägen uppför. Det lär f.ö. vara Norges brantaste statliga väg. Vi missade dock avtaget och då stora vägen strax därefter dyker in i ytterligare en tunnel var det inte läge att försöka vända. Tog istället en kort sväng in till toppen på backen och gick ner en liten bit och tittade. Såg brant ut även om vi inte kom ner till de brantaste partierna.

Vi fortsatte och skiljdes från E16 i Vinje där vi tog av norrut på väg 13. Var riktigt fint väder på väg upp till Vikafjell.
HPIM0663 (Large).jpeg


Efter att ha passerat toppen så åkte vi ner mot fjorden. Stannade till vid campingen där jag bokat en hytte men det fanns ingen i “kuren” där det såg ut som man skulle checka in. Vi åkte därför vidare ner till Vikøyri och letade upp Valhalla, vilket var smeknamnet på loppets förläggning. Hämtade ut mitt startpaket och vi åkte sedan ner till hamnen och åt lunch.

Därefter tillbaka upp till campingen. Fortfarande ingen människa i kuren. Gick ner till bostadshuset nedanför och ringde på då det verkar som att det skulle kunna ha något med campingen att göra. Ingen svarade.

Började dra mig tillbaka upp mot bilen. Då kom dock en gumma gående. Hon började prata, men det på en oerhört svårbegriplig dialekt. Ev. hade gumman också något talfel. Hade dock dykt upp en annan kvinna uppe vid bilen där mina föräldrar stannat och gumman pekade upp mot bilen så jag gick upp dit. Visade sig att kvinnan vid bilen hade hand om hytterna och vi fick vår nyckel.

Strax efter fyra så rullade jag på cykeln tillbaka ner till samhället där starten för prologen skulle gå. Första start var klockan fem och jag startade inte förrän strax efter halv sex. Rullade bort en sväng västerut längs med fjorden. En del värmde upp medan jag mer turistrullade. Var tillbaka till första start och stod och tittar på när cyklisterna gav sig iväg en och en.

Stötte på en kille från västkusten som som jag träffat på en italienresa på våren samma år. Snackade med honom en stund.

Själva etappen var bara 5,8 km men gick i stort sett bara uppför. Målet var precis utanför campingen med vår hytte. Starten var i stort sett på havsnivå och målet på en bit över 300 möh. Första 1,5 km var det bara svagt uppför. Därefter blev det vartefter brantare. Hade inför resan bytt till kompaktparti då det utlovats en del branta backar. Gjorde efter de inledande 1,5 km följande 2,5-3 km på huvudsakligen 34/24 och gick sedan, när det brantade till lite, ner på 34/27 på slutdelen. Gillar typiskt att hålla skaplig kadens, och än mer så på den tiden än nu.

Tyckte det har gått skapligt men hade ändå passerats av de fem personer som startade närmast efter mig. Tog mig 21.28 att ta mig upp. Vinnaren hade 15.10. Hade dock vare sig ambition eller kapacitet att tävla på riktigt. För mig var loppet ett äventyr i sig.

Några bilder tagna uppe vid målet.
HPIM0670 (Large).jpeg


HPIM0671 (Large).jpeg


HPIM0672 (Large).jpeg


Fick skjuts ner till Valhalla vid niotiden då tävlingsledaren hälsade välkommen och drog lite praktisk information. Dessutom delades det ut ledartröjor.

Karta och profil. Tror profilen lider av interpolationsartefakter eller något annat. Minns inte att det var så varierande lutning på slutet som den antyder.
RUTT-2007-07-21.JPG
 
Senast ändrad:

Schlocum

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Härlig start på dagen att få njuta av dina bilder och text! :-) Blir riktigt sugen på att cykla i Norge.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Ja, Norge är fint.

Att tänka på är att vädret är lite mer lynnigt än i Sverige. Vidare är det mer tunnlar och en del vare sig vill eller får man cykla i. Tillsammans med att vägnätet, ffa i fjordlandskapen, är ganska glest gör detta att det inte alltid är så enkelt att få till endagsrundturer som börjar och slutar på samma plats och som är av rimlig längd. Detta inte sagt som argument mot norgecykling utan som argument för att man bör reka lite innan man ger sig iväg. Trist att komma till en tunnel och inse att det är cykelförbud i den och tvingas till en omväg/reträtt på tiotals mil.
 
Senast ändrad:

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Om rutten sammanfaller hyggligt med ens önskemål och preferenser är det absolut ett trevligt alternativ och ett alternativ som i vissa fall öppnar upp för passage genom tunnlar med cykelförbud. Sen är loppet inte det billigaste så har man en tajt budget är det kanske inte rätt val.

Länk till loppet: http://www.vikingtour.no/
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Efter att ha ätit frukost och packat ihop rullar jag ner till Valhalla medan föräldrarna kör ner med mina två ryggsäckar. Enligt instruktionerna får man bara ha ett kolli. Det får dock se ut hur som helst så jag har med mig några remmar som jag surrar ihop ryggsäckarna med och lägger in i lastbilen.
HPIM0674 (Large).jpeg


Stöter här på JLarsson och byter några ord med honom innan jag rullar bort mot till Vagnsnes. Kommer dit i tämligen god tid till färjan som ska gå klockan nio. Föräldrarna, som ska iväg på egna äventyr, är också där då färjetrafiken inte är så tät.

Färjan är lite sen men korsar sedan Sognefjorden.
HPIM0679 (Large).jpeg


Vi får ändå vänta en stund i Dragsvik på norra sidan Sognefjorden innan vi släpps iväg.
HPIM0682 (Large).jpeg


Första halvmilen går med masterbil. Den kör dock så fort att fältet spricker av och jag hamnar i någon av de bakersta grupperna.

Är ett spurtpris efter ungefär en och en halv mil och ganska omgående därefter börjar dagens första stigning som tar oss upp över Gaularfjell. En stigning från havsnivå upp till drygt 700 möh med ca 8% snittlutning.

Lägger mig en grupp med några tyskar. Vi kommer vartefter ikapp andra cyklister. Går bra tills det är en halvkilometer kvar upp då benen blir lite för sura. Stannar till och tar en bild på JLarsson som kommer trampandes.
HPIM0683 (Large).jpeg


Efter toppen går det lite upp och ner och sedan mer ner. Stöter ganska snart på etappens första kontroll. Stannar till och förser mig.
HPIM0685 (Large).jpeg


Stöter här ihop med en annan kille som var med på italienresan i våras och rullar iväg från kontrollen tillsammans med honom. Går utför och vi kommer efter tag ner i en dalgång som vi följer.

Kommer fram till dagens andra stigning och passar på att ta en bild på vattenfallet bredvid vägen.
HPIM0686 (Large).jpeg


Visar sig dock att stigningen går i två etapper och när jag kommer upp till Haukedalsvatnet är vägen ganska platt längs västra sidan. Innan andra delen av stigningen tar vid stannar jag och tar en bild.
HPIM0687 (Large).jpeg


Blir i samband med fotandet passerad en trio bestående av två cyklister från Södertälje CK och en från Örebrocyklisterna. Slår följe med dem uppför den andra delen av stigningen. Det visar sig senare att det inte är sista gången under loppet vi kommer att kampera ihop.

De stannar till uppe vid toppen för att justera klädseln medan jag rullar på. Får en utförskörning förbi Holsavatnet innan jag kommer ut på E39. Känner mig rätt seg men kommer trots det ikapp ett par andra cyklister som jag sedan drar åt de sista kilometerna in till nästa depå, belägen vid västra spetsen av Jølstravatnet. Ser till att äta och dricka ordentligt.
HPIM0688 (Large).jpeg


Lämnar depån ensam och cyklar längs södra/östra kanten på sjön. Kommer efter en liten stund ikapp några norrmän och lite senare utvidgas gruppen även med Örebro/Södertälje-trion. Efter att ha passerat en bro över sjön kommer vi ut på väg 5, tar vänster och kort därefter höger för att åter knyta bekantskapen med E39.

Blåser rätt skaplig motvind och gruppen som var runt 10 personer splittras upp då vissa har tungt att följa med i motvinden som tvingar ner farten till runt 25 km/h trots att det går svagt utför.

Då vi i Byrkjelo går in i tredje och sista backen för dagen står en bil som tillhör en klubb som några av norrmännen i gruppen cyklar för. De erbjuder vattenpåfyllning och även vi utbölingar får fylla på. Tack för det!

Upp till toppen vid Karistova är det 7 km och det med en snittlutning på i underkant av 7%. Där uppe stoppas också tidtagningen för dagen. Trampar på i halvhygglig fart upp och tycker det ändå går rätt skapligt.

Uppe vid toppen sitter en del cyklister och tar det lugnt och snackar. Jag stannar till, knaprar i mig en halv energikaka och tar några bilder innan jag börjar rulla tillbaka nerför backen.
HPIM0689 (Large).jpeg


HPIM0690 (Large).jpeg


HPIM0692 (Large).jpeg


HPIM0693 (Large).jpeg


En bit ner viker vägen av höger jämfört med den väg vi kom upp och leder ner till E39 borta vid Breimsvatnet. Sista bilden för luckan är tagen precis innan jag kom ner till E39.
HPIM0694 (Large).jpeg


Är knappt två mil kvar till Gloppen där Valhalla denna natt är beläget. Närmare bestämt är det i Nordfjord Folkehøgskule. Går riktigt segt. Vid Sandane tar vi av från E39 och följer vattnet. Som en liten bonus får vi precis på slutet en ca 1 km lång serpentinväg (ca 7% snittlutning) upp till boendet från fjorden som är en del av Nordfjord.

Rutt och profil för etappen. Är tre mycket tydliga spikar i höjdprofilen. De två första är där vägen gick i en ganska trång dal och höjddata matchar uppenbarligen inte verkligheten. Den sista spiken är orsakad av en tunnel.
RUTT-2007-07-22.JPG


Då jag har letat på mitt bagage kommer en av mina två bekanta från italienresan i maj. Vi slår följe och går och letar efter något ställe där vi kan lägga ut våra luftmadrasser på golvet. Är dock trångt då vi tillhörde eftersläntrarna. Får dock tips om ett alternativt boende ett par hundra meter bort i ett daghem. Visar sig vara utmärkt då vi bara behöver dela (klass-)rum med en person till.

Efter att ha packat upp det som behövs knallar vi tillbaka till huvudförläggningen för dusch och middag. Lyckligtvis ingår obegränsad backning vilket är bra då magen vill ha lite kompensation efter närmare sju och en halv timme i sadeln.

Klockan nio är det prisutdelning. De har dock haft lite strul med resultaten och behöver konsultera backuptidrapporteringen. Några ledartröjor delas därför inte ut denna kväll.
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Uppstigning klockan sex. Plockar ihop sakerna och tar med dem och cykeln ner till huvudförläggningen. Efter att ha lastat in bagaget i lastbilen går vi och förser oss från frukostbuffén.

Planen för dagen är en etapp på 16 mil med tidtagningsstart i Stryn klockan 12.00. Sedan ska rutten gå över Gamle Strynefjellsvegen och upp till Dalsnibba där tidtagningssträckan slutar. Slutligen ska vi rulla ner till Geiranger.

Trampar bort de ca 6 km till Anda, vid inloppet till Utvikfjorden (delfjord av Nordfjord). Därifrån ska färjan över till Lote på norra sidan av fjorden gå 7.55. Visar sig att den är lite försenad och går först kvart över åtta. Kommer några regnstänk medan vi står och väntar på båten, men inget farligt.

Själva överfarten tar bara tio minuter.
HPIM0695 (Large).jpeg


När vi kommer i land och står och väntar på att få fortsätta så börjar rykten cirkulera om att etappen kanske inte kommer att kunna genomföras som planerat. Budet är dock att besked kommer att ges då vi kommer till Stryn.

Är både lite lättad och lite besviken. Hade absolut varit kul att cykla både Gamle Strynefjellsvegen och stigningen upp till Dalsnibba. Å andra sidan har jag lite känningar i vänster hälsena och även lite i höger vad och den planerade etappen är rätt tuff.

Vi rullar sedan iväg österut längsmed fjorden i ett antal grupper. Detta då det efter ett litet tag kommer en längre oupplyst tunnel. De kör med en bil bakom gruppen och lyser upp tunneln och då vill de inte ha alltför stora grupper.

Vägen är bitvis smal och når som högst ca 500 möh.
HPIM0698 (Large).jpeg


I närheten av toppen passerar vi ytterligare en tunnel. Får ljusassistans av en MC. Bjuds på ett antal ställen där man har fin utsikt över Utvikfjorden, Innvikfjorden och Faleidfjorden som de olika delarna av Nordfjorden på väg mot Stryn kallas.

Tempot är mycket lågt då vi har gott om tid på oss till Stryn och det blir en del fotostopp på vägen.
HPIM0700 (Large).jpeg


HPIM0704 (Large).jpeg


HPIM0711 (Large).jpeg


Sista nio kilometerna till Stryn är huvudsakligen utför och med sex kilometer kvar kommer vi ut på en större väg (väg 15). Passar på att stoppa i mig mat och dryck i depån i Stryn i väntan på besked om hur det ska bli med etappen.
HPIM0713 (Large).jpeg


Strax före tolv tar tävlingsledaren till orda och meddelar att det gått ett snöskred över Gamle Strynefjellsvegen. Om jag förstod det hade de visserligen hunnit rensa vägen men risken för nya skred bedömdes som så stor att vägen skulle hållas stängd och att de senare skulle spränga för att eliminera nya hotande skred.

Norges vägnät inte är ett under av finmaskighet. Gäller framför allt i bergiga trakter och det av förståeliga skäl. Lösningen blev att vi skulle åka tillbaka på väg 15 men inte ta in på den lilla vägen längs Nordfjords norra sida utan fortsätta upp en liten bit ochsen få en utförskörning ner mot Hornindalsvatnet. Denna sjö är f.ö. med sina 514 meter Europas djupaste sjö.

Vi skulle sedan följa väg 60 till Hellesylt. Tidtagningssträckan skulle börja i stort sett direkt i Stryn och sluta i trakterna av toppen på väg 60.

Jag var i stort sett sist ut i starten men avancerade lite vartefter i första stigningen. Fick dock ta det lite försiktigt då det var en del trafik på vägen.

Kom precis före första toppen ikapp en liten grupp. I utförskörningen växte gruppen till sig med folk, både sådana som vi hann upp och sådana som kom ikapp oss.

Efter utförskörningen följde en knapp mil med ganska flack terräng. Vi fick till ett riktigt fint samarbete och höll, uttifrån mina referensramar, god fart. I uppförskörningen sprack gruppen upp lite men jag lyckades hålla mig i främre delen och var rätt nöjd med detta.

Tidtagningsstoppet kom lite tidigare än väntat, ca en halvmil från toppen. Vädret var inte jättemysigt.
HPIM0716 (Large).jpeg


Jag och en av mina bekanta från italientrippen beslutade oss för att inte vänta utan rullade iväg tämligen omgående för att se om vi skulle kunna hinna med färjan från Hellesylt som skulle gå klockan 14.00. Nästa färja skulle nämligen gå först en och en halv timme senare.

Med 18 minuter kvar passerade vi en skylt där det stod Hellesylt 12. Vi visste att det var en del utför så vi hade hopp om att greja det och tryckte på vad vi kunde. Min kamrat släppte och jag fick sällskap med en norrman och en tysk. Kilometerna tickade på i god takt då vår trio typiskt låg i 40-55 km/h.

Fem minuter i två passerade vi en skylt som markerade att vi nått Hellesylt. Var dock fortfarande några kilometer ner till färjan och det var några kurvor och en kort tunnel som vi tog det lite försiktigt med. Vi anlände, om min klocka gick rätt, färjan med en halvminuts marginal till avgångstid.

Vi var rätt nöjda med vår insats och att ha lyckats hinna med färjan. Att det sedan visade sig att färjan i praktiken inte avgick förrän 14.20 är en annan historia. Detta innebar dock att de flesta av loppets cyklister kom med färjan.

Färjan tog oss från Hellesylt in genom den ganska spektakulära Geirangerfjorden till Geiranger. Vi var glada att denna alternativa lösning kunnat ordnas. Dock verkade de stackars tyska turisterna på båten mindre lyckliga över att behöva dela utrymmet med 200 svettstinkande cyklister som dessutom ockuperade större delen av golvutrymmet.
HPIM0718 (Large).jpeg


Båtfärden tog ca en timme och det var lite småhuttrigt då kläderna var fuktiga. Ville dock ändå ta tillfället i akt att se lite av fjorden när jag nu lite oväntat fick chansen så jag tillbringade en del av båtfärden ute på däck och tog några bilder. På den sista ser man Geiranger längst inne i fjorden och ovanför Dalsnibba insvept i moln.
HPIM0724 (Large).jpeg


HPIM0729 (Large).jpeg


HPIM0730 (Large).jpeg


HPIM0732 (Large).jpeg


HPIM0733 (Large).jpeg


Då vi kommit i land och fått vårt bagage var det dags för en välbehövlig dusch. Då kön var lång var vi några som gick ner till den närliggande campingen och duschade där istället. Sedan fick sig även cykeln en dusch (det fanns en slang att spola av med) och kedjan lite ny olja. Pastabuffén på Hotel Geirangers Bistro satt sen fint.

Tiden till prisceremonin klockan åtta bedrevs med en liten ytterst lugn promenad i hamnen. Då bilen med tidtagningsutrsutningen havererat var det manuell tidtagning som gällde. Några, däribland jag, hade missats och inte fått någon tid. Löste sig dock morgonen därpå när vi fick fylla i vilken grupp vi kommit in tillsammans med. Inte för att det egentligen spelade någon roll då jag mer turistcyklade än tävlade. Denna etapp hade jag dock, då den var så kort, i alla fall försökt ta i lite på. Och rätt ska ju vara rätt …

Rutt för turen inklusive färjorna. Observera att det är några “spikar” i höjdprofilen orsakade av tunnelpassager.
RUTT-2007-07-23.JPG


Detta kan jämföras med den planerade rutten. Tyvärr är höjddatat ner till Geiranger helt paj.
RUTT-2007-07-23-plan.JPG


För den som är nyfiken på de backarna som “försvann” p.g.a. omläggningen av rutten så fick jag tillfälle att på en resa, nio år senare, cykla upp för dem; se Gamle Strynefjellsvegen (en liten bit ner i inlägget) och Dalsnibba.
 

dantor

Medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Surt att missa Dalsnibba (den gången). Tuff backe med härlig utsikt över Geirangerfjorden. Å andra sidan är båtturen i fjorden inte att förakta!

Och kul att du lyckades hitta inspiration att sätta ihop en kalender 🙂
 

GoranS

Aktiv medlem
[RR] En pandemisk retrojulkalender (kalendern komplett)
Den var nog dessutom potentiellt lite besvärligare 2007 när detta utspelades då det då fortfarande var grusväg från avtaget upp till toppen.Nu är den ju asfalterad hela vägen upp.
 
Topp
Happyride sparar data i cookies. Genom att använda våra tjänster godkänner du det. Läs mer