Tour du Mont Blanc

Tour du Mont Blanc
Jag suger en del hjul ner mot Aosta. Liten grupp.
De andra tar ganska långa förningar. När det blir min tur tar jag en kort förning. Adamsson och Vacchi har ju sagt att det är det som är mest effektivt?.
Ingen vill gå upp när jag försiktigt slår åt sidan så jag blir kvar där framme en stund men med lägre intensitet. Stiger bara någon enstaka % från Aosta och fram till La Sale och Pre St Didier så det kan löna sig att hjälpas åt i hettan. Jag plockar fram min vattenflaska vars konturer kan ses på nästa bild.
6D5C103B-4E22-4376-881B-ECE9572F41A2.png
Behövs inte mycket vatten åt gången över hjälm, nacke, rygg, bröst, mage o armar för att det ska göra stor skillnad.
Har ett minne av att jag i dessa trakter blir ensam och plötsligt börjar känna av kramp i ett ben. Testar då att stå o trampa vilket faktiskt funkar bättre men viktigaste åtgärden är att försöka dricka ännu mer.
Fyller på och dricker mycket i La Sale. Sträcker mig efter en stor flaska köpevatten som är uppställd vid kontrollen. Personalen hänvisar dock till kallt rinnande källvatten längre fram. Tar mig dit och snudd på duschar min överhettade kropp.
 
Tour du Mont Blanc
Jag suger en del hjul ner mot Aosta. Liten grupp.
De andra tar ganska långa förningar. När det blir min tur tar jag en kort förning. Adamsson och Vacchi har ju sagt att det är det som är mest effektivt?.
Ingen vill gå upp när jag försiktigt slår åt sidan så jag blir kvar där framme en stund men med lägre intensitet. Stiger bara någon enstaka % från Aosta och fram till La Sale och Pre St Didier så det kan löna sig att hjälpas åt i hettan.

Ärligt beskrivet, men här blir det tyvärr minuspoäng i min bok. Man gör sin del av jobbet eller lämnar gruppen. Jag gillar långdistanstriathlon bla pga att ingen får dra fördel av andra (stämmer ju tyvärr inte helt, då det är möjligt under simningen).
 
Tour du Mont Blanc
Ärligt beskrivet, men här blir det tyvärr minuspoäng i min bok. Man gör sin del av jobbet eller lämnar gruppen. Jag gillar långdistanstriathlon bla pga att ingen får dra fördel av andra (stämmer ju tyvärr inte helt, då det är möjligt under simningen).
Är det då den som tar längsta förningarna som sätter standarden för de övrigas förningar?
För mig brukar Adamssons och Vacchis rekommendation funka bra.
Tar korta förningar i början för att se att kroppen tål belastningen.
Undvika samla syra typ.
Händer faktiskt ibland att jag har mer att ge mot slutet av turerna och bjuder då gladeligen igen. Minns en sub10 satsning som jag skulle basa för tillsamman med kompis. Jag försov mig och missade starten. Kastade mig iväg och struntade i startproceduren. Såg bara startportalen i ögonvrån tillvänster. Var nog minst 10 minuter sen. De jag hamnade med på banan höll inte tillräcklig fart men jag höll mig lugn. Så kom ett Scaniateam från något öststatsland. De körde som skolkade troll. Ett led. Lååååånga förningar. Jag hängde på. När det var min tur där framme gick jag åt sidan när jag var nöjd. De blev skogstokiga. Oj vad de skällde och gestikulerade. Jag log och skrattade överseende. Trodde mig veta att deras sätt att cykla sällan funkar bra i 30 mil.
Plötsligt såg jag mina kompisar stå och fixa punka på en parkering efter 4-5 mil. Lösgjorde mig från de snabba Scaniacyklisterna och assisterade vid punkalagningen. När vi någon punka senare nådde västra sidan passerade vi enstaka Scaniatröjor som uppenbarligen kört slut på sig. Vet inte om någon av dessa hetsporrar såg att det då var jag som låg först i vänstra ledet med första gubbe i högra ledet med framhjulet vid mitt bakhjul för att få lä från den nord nordvästliga vinden. Vi frös vår klunga på det viset i många mil eftersom vi låg ordentligt back på sub10 pga punkor. När gubben längst fram till höger blev trött sänkte vi farten så någon annan fick lösa av. Sedan ökade vi igen. Min starka kompis låg sist och hojtade när det gick för fort. Till sist låg vi i fas och de som orkade började rotera igen. Övriga låg i säcken. Två av gubbarna var en bit över 70 och lyckades genomföra sin första och sista sub10. Minne för livet för fler än mig.
På TdMB är klungorna som även andra antytt väldigt flyktiga företeelser.
Tror det kan ha varit i dessa trakter (Valetes-Didier) som jag kom ifatt Jacob ultra löparen från ställplatsen i Les Saise. Han med nummer 18.
Låg bakom en stund. Sedan gled jag upp vid sidan om honom. Trevligt återseende. Jag frågade om han ville ha kylning. ” Only water” ? förklarar jag med dalmålsbrytning när jag visar flaskan. Yes! Svarar han. Tömmer över hans hjälm och rygg. Han frustar av välbehag. Jag känner nu att långdistans triathlon där man inte får stötta varandra skulle nog inte passa mig. Inte bara för att jag skulle drunkna innan jag kommer till cyklingen ?
 
Tour du Mont Blanc
Men nog har väll Triathlon tillfört en del till tempocyklandet??
Var själv nyligen på väg att köpa en TT av en triathlet. Ja köpte faktiskt men säljaren hade inte koll på 10 delat och 11 delat. Affären fick göras ogjord. Schyst triatlet ?
Vet inte om de tillfört något, håller själv inte på med TT. Men har för mig triathlon har ett annat reglemente ang cyklarna, så det gäller att se upp om man som cyklist vill ha en godkänd TT-cykel.
Men själv lever jag strikt enligt rule #42.
 
Tour du Mont Blanc
Låt inte min förkärlek till att man själv gör hela jobbet skymma det faktum att jag tycker att det du har gjort är fantastiskt. Jag ser fram mot resten av beskrivningen.
 
Tour du Mont Blanc
Låt inte min förkärlek till att man själv gör hela jobbet skymma det faktum att jag tycker att det du har gjort är fantastiskt. Jag ser fram mot resten av beskrivningen.

Tack för uppmuntran Bele!
Själv trivs jag allra bäst när terrängen och sällskapet medger delad börda. Det är det bästa med cyklingen. De få gånger jag kunnat bidra mer än någon annan har varit högtidsstunder.
Mitt TdMB börjar gå mot sitt slut och planen är att beskriva vad jag minns av de sista milen och höjdmetrarna + ett avsnitt som försöker beskriva ”medaljens bak-sida”. Känsliga läsare varnas redan nu.
 
Senast ändrad:
Tour du Mont Blanc
Drar mig nu till minnes att en av gubbarna blev lite sur när jag inte ville ta vind så som han önskade på de mer platta delarna i Aostadalen. (Slakmota). Han ställde sig då upp och drog iväg ensam. Minns att han hade en vit tröja. Jag bara skrattade.

När jag långt senare mot slutet av Petit Bernard eller Cormet de Roselend sakta kommer ifatt en vit tröja så segar jag mig förbi och erbjuder vänligt ”minn rulle”. Inte säker på att det vara samma person men tyckte det var synd att inte ta chansen att visa hur jag ser på gruppcykling?

Spolar tillbaks lite och frågar vad ni tror om denna bild. Det är från GarminConect i utförskörningarna från Grand Bernard. Den av Garmin registrerade färdvägen stämmer inte 100. Noterade liknande fenomen i realtid i början av loppet. Tyckte ”pilen” följde vägen perfekt senare under dagen och även när jag tog hjälp av kartvyn i denna utförskörning.
24A89EC9-3CA8-46F0-897C-C2379143A2F0.png

Tror ni fenomenet på bilden påverkar den sträcka som GPSen registrerar som tillryggalagd??

Anländer till La Sale 25 min tidigare än min mest optimistiska prognos. Snittet var här svindlande dryga 22km/h. Detta trots många fler vätskestopp än vad jag trodde skulle vara nödvändigt. Bara haft förstadium till kramp. Inga som helst tankar på att ta brytbussen till målet. Tror det gick åt närmare en liter vatten per timme när det var som varmast. Hade nästan hela tiden minst en halv liter i reserv när det gavs möjlighet att fylla upp.

Lämnar La Sale vid gott mod med siktet inställt på vattenkällan i Pre Saint Didier 7 km bort. Är inte lika sprudlande som första 130 km men ändå mycket tillfreds med trenden. Är ensam när jag kommer till källan vilket skyndar på nedkylnings proceduren och fyllning av flaskor.

Tror det är här ”Ultra Jacob” passerar mig igen och sakta försvinner i de första serporna upp mot Petit Bernard dit vi har 1100 m och 23km. I mina styrväskenoter står det 7 km till Revers där jag vet det finns en källa. Som att äta en hel elefant: ta en bit i taget. Lummig växtlighet ger skön skugga tills vi passerar trädgränsen. Minns inga särskilda händelser upp till Petit utom att jag så småningom ser ryggen på Ultrakompisen och efter en stund på hjul sakta segar mig förbi. Vi växlar några ord och skiljs långsamt. Den värsta hettan har avtagit. Till viss del beroende på att vi kommer allt högre. Petit ligger på 2188 m. Har i efterhand förstått att Petit är ett ”brytställe” för dem som är i tidsnöd eller tagit slut.

Beskrivningen av själva loppet har fram till igår skett med feber i kroppen och frekventa rikliga upphostningar. Feberfri först igår men fortfarande mycket trött och hostig. Kallar det ”Post infektiös asteni”.

Göran S kan ha haft rätt i sin undran om jag drabbats av någon Covid variant även om hemtestet var negativt.
 
Tour du Mont Blanc
Har inte använt GarminConnect, men på bilden ovan ser det ut som att GPS-punkter samplas & sparas med ett visst tidsintervall. Om man kör hyfsat fort utför på slingriga vägar så blir det inte korrekt.
 
Tour du Mont Blanc
Har inte använt GarminConnect, men på bilden ovan ser det ut som att GPS-punkter samplas & sparas med ett visst tidsintervall. Om man kör hyfsat fort utför på slingriga vägar så blir det inte korrekt.

Det berör. Man skulle hoppa att distansen mellan punkten baserad på mer frekvent sampling sparas (för varje punkt). Det är klart att sampling är mer frekvent, för att hastigheten på skärmen uppdateras direkt. Jag vet ingenting om Garmin, men skulle gissa att det funkar så.
 
Tour du Mont Blanc
Ärligt beskrivet, men här blir det tyvärr minuspoäng i min bok. Man gör sin del av jobbet eller lämnar gruppen. Jag gillar långdistanstriathlon bla pga att ingen får dra fördel av andra (stämmer ju tyvärr inte helt, då det är möjligt under simningen).
För oss som cyklar uteslutande lvg(eller för den del snabbgrus) så funkar det så att alla vet att gruppen rullar fortast om alla bidrar med det dom kan, om man bidrar med än så lite så får dom starkare ändå lite vila.
 
Tour du Mont Blanc
Vilken Tour du har kört! Häftigt.
Jag har cyklat Olshyttebacken några gånger men bara en gång per tur.
Inser nu hur tufft ditt lopp kan vara när du kört backen 18 gånger. Imponerande!
 
Tour du Mont Blanc
Vän av ordning undrar lite försiktigt om det blir någon fortsättning eller om du kanske är på väg ner för att cykla om efter att ha insett att du genat.
 
Tour du Mont Blanc
Vilken Tour du har kört! Häftigt.
Jag har cyklat Olshyttebacken några gånger men bara en gång per tur.
Inser nu hur tufft ditt lopp kan vara när du kört backen 18 gånger. Imponerande!
Nu har jag väl som mest cyklat runt hälften av de antal höjdmeter denna tur bjuder på. Har dock cyklat en hel del i den typ av terräng som loppet går i. Min uppfattning är att många motionärer skulle skulle klara att ta sig upp för valfri backe på detta lopp, givet vettig lvg-utväxling och rätt mental inställning. Det tar en stund, men upp kommer man typiskt. Undantag finns förstås, ffa om man har många kg att släpa på eller om "formen" är för dålig.

Att jämföra med backar man har "på hemmaplan" blir lätt lite missvisande då de typiskt är så mycket kortare att man kan komma undan med att trycka på och gå ganska hårt uppför. Tar backen 1-2 timmar blir det en annan sak och man kommer inte undan med att gå på rött utan måste cykla mer kontrollerat. Håller man bara nere intensiteten är uppförscykling egentligen inte så jobbigt rent fysiskt, i alla fall så länge det inte blir så brant att man måste börja bryta sig uppför.

Min poäng är att man inte behöver vara någon supermänniska för att cykla uppför den typen av backar. Ibland tycker jag att t.ex. Vacchi och Adamsson får det att låta som svårare än det är.

Med detta menar jag absolut inte att det @Paul D gjort är ngt för dussinmotionären. Att klara av så många backar och med så bra fart som han gjorde kräver att man är en ganska duktig motionär. Och att tävla upp för sådana backar som proffsen gör är förstås något helt annat ytterligare.
 
Tour du Mont Blanc
Vän av ordning undrar lite försiktigt om det blir någon fortsättning eller om du kanske är på väg ner för att cykla om efter att ha insett att du genat.
Fortsättning/avslut ligger i pipen.
Fortfarande trött efter förkylningen. Frugan också sjuk nu. Hon debuterade med liknande symtom nästan två veckor efter mig. Hennes hemtest också negativt.
Senaste veckan har vi haft besök av barn o barnbarn i stugan längs Vasaloppsspåret. Inte mycket tid att skriva.
När mågen och deras son rullade ner mot Älvdalen på varsin Bianchi lvg hoj hade jag inget sug att hänga på. Då förstår ni kanske hur klen jag blivit av infektionen. Kunde bara hostande vinka av dem. De fick äta glass i Oxberg utan mig.
 
Tour du Mont Blanc
Nu har jag väl som mest cyklat runt hälften av de antal höjdmeter denna tur bjuder på. Har dock cyklat en hel del i den typ av terräng som loppet går i. Min uppfattning är att många motionärer skulle skulle klara att ta sig upp för valfri backe på detta lopp, givet vettig lvg-utväxling och rätt mental inställning. Det tar en stund, men upp kommer man typiskt. Undantag finns förstås, ffa om man har många kg att släpa på eller om "formen" är för dålig.

Att jämföra med backar man har "på hemmaplan" blir lätt lite missvisande då de typiskt är så mycket kortare att man kan komma undan med att trycka på och gå ganska hårt uppför. Tar backen 1-2 timmar blir det en annan sak och man kommer inte undan med att gå på rött utan måste cykla mer kontrollerat. Håller man bara nere intensiteten är uppförscykling egentligen inte så jobbigt rent fysiskt, i alla fall så länge det inte blir så brant att man måste börja bryta sig uppför.

Min poäng är att man inte behöver vara någon supermänniska för att cykla uppför den typen av backar. Ibland tycker jag att t.ex. Vacchi och Adamsson får det att låta som svårare än det är.

Med detta menar jag absolut inte att det @Paul D gjort är ngt för dussinmotionären. Att klara av så många backar och med så bra fart som han gjorde kräver att man är en ganska duktig motionär. Och att tävla upp för sådana backar som proffsen gör är förstås något helt annat ytterligare.
Håller med!!
Att tävla som proffsen kan nog bli vidrigt om man har tröjor att försvara. De dagar klungan inte har brådis kan däremot säkert vara behagliga.
Angående träning och tester i våra svenska backar så tänker jag att man gott kan ligga på rött när man tränar. Däremot om planen är att testa om kapaciteten finns för TdMB eller liknande lopp så tror jag det är klokt att köra många repetitioner med den intensitet/fart som kommer att krävas och kolla så inte pulsen stiger över tid. Under testerna bör man äta konstant så man aldrig blir törstig eller hungrig. Helst mätt och belåten när testet är avslutat. Lyckas man med farten och man är mätt när man kommer hem då finns det stora chanser att man klarar loppet.
Om någon av läsarna är allvarligt intresserad att själv köra TdMB så guidar jag mer än gärna den ”testbana” på 240km och 5700 m som jag körde på GC i april. Finns beskriven i GC-tråden Cykla Gran Canaria
 
Tour du Mont Blanc
Örängarna

Örängarna, ibland vänder jag på toppen och kör längs norrut längs älven.
Örängarna!! På de åkrarna kröp jag på knä (fartställning ?) o plockade potatis som 15-16 åring.
Då har du närmare än mig till både Olshyttebacken och Ivarshytteberget.
PMar dig om möjliga gemensamma turer framöver.
 
Tour du Mont Blanc
Fortsätter nu beskrivningen av loppet. Stannar till och kyler av mig vid källan i Revers. Under min rekognosering en dryg vecka tidigare tog jag bild på ett par cyklister som gjorde mig sällskap över toppen. På den bilden fick jag med en snöfläck i sista Serporna före Petit. Den snön är nu borta. Vid kontrollen i Petit fyller jag som vanligt. Har nu lämnat Italien och SS26 (NSA26) till förmån för D1090.
Har nu 30 km utför ner till kontrollen och näst sista repet i Bourg Saint Maurice. Hur svårt kan det vara?? Försöker hålla fart där det går men bromsar hela tiden ner i tid före de tvära svängarna. Blir varmare igen ju längre ner jag kommer. Passerar Camping Le Reclus där vi bodde några nätter. Passade då på att tvätta upp kläder. Hinner nu inte se nedfarten till campingen för det går fort här och en del trafik att hålla koll på. Siktet är inställt på kontrollen.
 
Tour du Mont Blanc
CF4DBA84-98D8-4147-9B11-1E83F57766AC.png

Så här skoj är de tre milen ner till Bourg Saint Maurice som ligger vid 275km. Som Göran S tidigare noterat så tog jag längsta rasten här. Tog några nävar extrasaltade jordnötter och växlade med stor tugga banan och Snickers. Lite som hajkbanan. Satt som en smäck. Anlände ca 2 timmar före repet så det var ingen stress när jag rullade vidare upp mot Cormet de Roselend och sista repet. Solen är inte längre lika het och första milen är i skog som skuggar. Känns faktiskt av och till riktig bra. Fortsätter ändå köra defensivt för att inte åka på kramp. Kostar på mig att sänka effekten med typ 10% jämfört första halvan. Gick nog lite hårdare i Aostadalen för att hänga med de små klungorna där.
När jag når Cormet de Roselend finns inget behov att kyla ner kroppen. Samlar på mig några extra gel och någon extra bar ifrån kontrollen. Denna extra proviant kom aldrig till användning utan ligger nu i förrådet hemma.
Hamnar bakom en bil som kör onödigt sakta. Jag vågar inte köra om. Den kör allt saktare. Hmmm ...... ska jag ändå köra om?? Hittar inget helt riskfritt ställe. Plötsligt blinkar bilisten vänster och jag undra om detta är en signal till mig att jag kan få köra om. Jag tvekar. I Sverige betyder ju blinkning vänster att man ska svänga vänster. Bilen kör ännu saktare och jag ledsnar nästan ur och förbereder omkörning och då PLÖTSLIGT svänger den vänster in på en liten väg. Puh ....det var nära.
Solen sjunker allt lägre medan jag susar ner för sista längre utförslöpan. Stannar till och tar på mig västen och drar upp armvärmarna.
Är nu mindre löst toppinggrus där jag tidigare beskrev strängar av obehagligt lösgrus på rakorna mellan hårnålskurvorna. Har gott om tid.
Vid avtagsvägen skyltad La Saises tar jag åter av västen och drar ner armvärmarna. Riktigt längtar efter att få ta mig an sista långa klättringen. Här har vi bara kört bil tidigare. Tänder belysningen både bak och fram på hjälmen. Tempen är nu bara 18 grader. Som en svensk sommardag. Helt fantastiskt!!! Krafter kvar ?. Obeskrivligt.
Är mörkt när jag når målportalen och musiken i La Saises. Där står frugan och väntar. Känslosamt! Jag fixade det.

Hade någon pålitlig person då sagt åt mig att om du cyklar 100km ytterligare så blir Ukraina befriat............ ja då hade jag bett att först få byta kläder, ätit lite, fyllt flaskorna och försökt.
I nästa inlägg är tanken att beskriva medaljen och dess ”bak”-sida.
 
Tour du Mont Blanc
Visa bilaga 571608
Så här skoj är de tre milen ner till Bourg Saint Maurice som ligger vid 275km. Som Göran S tidigare noterat så tog jag längsta rasten här. Tog några nävar extrasaltade jordnötter och växlade med stor tugga banan och Snickers. Lite som hajkbanan. Satt som en smäck. Anlände ca 2 timmar före repet så det var ingen stress när jag rullade vidare upp mot Cormet de Roselend och sista repet. Solen är inte längre lika het och första milen är i skog som skuggar. Känns faktiskt av och till riktig bra. Fortsätter ändå köra defensivt för att inte åka på kramp. Kostar på mig att sänka effekten med typ 10% jämfört första halvan. Gick nog lite hårdare i Aostadalen för att hänga med de små klungorna där.
När jag når Cormet de Roselend finns inget behov att kyla ner kroppen. Samlar på mig några extra gel och någon extra bar ifrån kontrollen. Denna extra proviant kom aldrig till användning utan ligger nu i förrådet hemma.
Hamnar bakom en bil som kör onödigt sakta. Jag vågar inte köra om. Den kör allt saktare. Hmmm ...... ska jag ändå köra om?? Hittar inget helt riskfritt ställe. Plötsligt blinkar bilisten vänster och jag undra om detta är en signal till mig att jag kan få köra om. Jag tvekar. I Sverige betyder ju blinkning vänster att man ska svänga vänster. Bilen kör ännu saktare och jag ledsnar nästan ur och förbereder omkörning och då PLÖTSLIGT svänger den vänster in på en liten väg. Puh ....det var nära.
Solen sjunker allt lägre medan jag susar ner för sista längre utförslöpan. Stannar till och tar på mig västen och drar upp armvärmarna.
Är nu mindre löst toppinggrus där jag tidigare beskrev strängar av obehagligt lösgrus på rakorna mellan hårnålskurvorna. Har gott om tid.
Vid avtagsvägen skyltad La Saises tar jag åter av västen och drar ner armvärmarna. Riktigt längtar efter att få ta mig an sista långa klättringen. Här har vi bara kört bil tidigare. Tänder belysningen både bak och fram på hjälmen. Tempen är nu bara 18 grader. Som en svensk sommardag. Helt fantastiskt!!! Krafter kvar ?. Obeskrivligt.
Är mörkt när jag når målportalen och musiken i La Saises. Där står frugan och väntar. Känslosamt! Jag fixade det.

Hade någon pålitlig person då sagt åt mig att om du cyklar 100km ytterligare så blir Ukraina befriat............ ja då hade jag bett att först få byta kläder, ätit lite, fyllt flaskorna och försökt.
I nästa inlägg är tanken att beskriva medaljen och dess ”bak”-sida.
Riktigt bra beskrivning av ditt lopp! ? Tack!

Min nedfärd från Roseland var i skymning och sedan mörker nere i skogen med motorcyklar bakom vars lysen gjorde att skuggorna spelade framför mig och gjorde att allt fladdrade. Slapp ’spontant’ svängande bil iaf. ?
 
Tour du Mont Blanc
Tack själv mattel för att du delat dina erfarenheter både före och nu efter mitt lopp.
Hoppas de som kör i framtiden ska ha nytta av att läsa alla våra inlägg som beskriver loppet och att de ska få lust att dela sina egna erfarenheter med oss andra.
 
Tour du Mont Blanc
På lördag startar TdMB igen.
Inte anmäld
Inte hittat anmälningslistorna för 2023 så jag vet inte om några svenskar ställer upp.
Lovade för snart ett år sedan att beskriva medaljen och dess ”baksida”.
Drabbades av ytligt större skavsår enligt bild och en blåsa på en tå. En orsak till ”sittsåret” kan ha varit det ständiga blötandet med vatten pga värmen.
E19BBDCA-3A7F-499C-896D-D14C78E35ECB.jpegEE3DC5B7-BA62-4B0A-9675-8AF79762EF67.jpegF096A11F-1A6C-4408-A767-3DEAAD02169F.png
Sedan loppet 2022 har jag fått höra att kramp kan kuperas med hjälp av att sänka kadensen. Alltså tyngre växlar.
Testade detta de tre sista milen på årets varma VR som kördes i annat namn på 8:24. Funkade faktiskt och kunde därmed återgå i rotationen och bidra de sista tre milen. Riktigt go känsla.

Är förkyld igen och har tagit mig tid att läsa igenom våra gemensamma reflektioner ang TdMB. Får en viss lust att köra banan och andra klättringar där nere igen. Då även gärna besöka några etapper på Tour d France.
Helst upp mot tre veckor o ingen tidspress.
Vore skoj om någon Happyit är anmäld (TdMB) och vill berätta hur stämningen är vid startplatsen osv.
 
Tour du Mont Blanc
Tack Havoc 5 för uppmuntran!!
Trevligt att nu ett år efter racet själv läsa och påminnas om allas
engagemang/ kommentarer/goda råd. Om jag någon gång tar mig ner igen för att då turista runt banan så kommer denna dagbok att vara till nytta.
C8946907-25EE-49BD-9920-8541A56C497D.png

Jag gillar årets version av höjdprofil med fikastationerna och reptiderna inlagda.
Påminner mig hur trevande jag var när jag 2016 började läsa på. Då var det bara siffror, kartbild och okända ortsnamn. Nu har jag mängder med minnesbilder som dessutom förstärks när jag läser tråden.

Väderprognosen för årets lopp ser bra ut för den som kan dricka mycket och svalka sig. Mestadels svaga vindar. T.o.m lite medvind i Aostadalen där tempen kan bli dryga 30 grader. Alltså helt annat än några av de frostskadade blöta tidiga upplagorna.

Ännu inte hittat startlistan för 2023.
 
Senast ändrad:
Tour du Mont Blanc
På lördag startar TdMB igen.
Inte anmäld
Inte hittat anmälningslistorna för 2023 så jag vet inte om några svenskar ställer upp.
Lovade för snart ett år sedan att beskriva medaljen och dess ”baksida”.
Drabbades av ytligt större skavsår enligt bild och en blåsa på en tå. En orsak till ”sittsåret” kan ha varit det ständiga blötandet med vatten pga värmen.
Visa bilaga 637454Visa bilaga 637455Visa bilaga 637456
Sedan loppet 2022 har jag fått höra att kramp kan kuperas med hjälp av att sänka kadensen. Alltså tyngre växlar.
Testade detta de tre sista milen på årets varma VR som kördes i annat namn på 8:24. Funkade faktiskt och kunde därmed återgå i rotationen och bidra de sista tre milen. Riktigt go känsla.

Är förkyld igen och har tagit mig tid att läsa igenom våra gemensamma reflektioner ang TdMB. Får en viss lust att köra banan och andra klättringar där nere igen. Då även gärna besöka några etapper på Tour d France.
Helst upp mot tre veckor o ingen tidspress.
Vore skoj om någon Happyit är anmäld (TdMB) och vill berätta hur stämningen är vid startplatsen osv.

Ja, jag har faktiskt tänkt att påminna dig om ditt löfte, men annat har kommit i vägen. Jag trodde att det skulle komma en utläggning om saker som du hade försakat mm, men icke. Varken skavsåret eller blåsan var så klart skönt, men kanske ok med tanke på vad du har gjort.
 
Tour du Mont Blanc
Medaljens BAK-sida var ju skavsår i BAKEN. Egentligen inget värre.
För mig brukar förberedelserna inför lopp vara det roligaste. Själva loppet en nervös plåga när det pågår. Rädd att vurpa.
Nu när jag ser tillbaka på TdMB så bleknar skräcken allt mer och glädjen att ha lyckats klara repen tar allt mer över. Rekognoseringen är ändå det som var häftigast och lockar till att upprepas.
 
Tour du Mont Blanc
Medaljens BAK-sida var ju skavsår i BAKEN. Egentligen inget värre.
För mig brukar förberedelserna inför lopp vara det roligaste. Själva loppet en nervös plåga när det pågår. Rädd att vurpa.
Nu när jag ser tillbaka på TdMB så bleknar skräcken allt mer och glädjen att ha lyckats klara repen tar allt mer över. Rekognoseringen är ändå det som var häftigast och lockar till att upprepas.

Det var flera vackra pass som i ingick i rekogniseringen. Trots allt trevligast att köra dem utan press ?
 
Tour du Mont Blanc
Nu har de startat.
Hittar lika många svenska cyklister som i Tour de France ?
290 anmälda. Tror det var över 400st 2022 varav 3 svenskar.
I år en Dansk o en Norsk deltagare.
 

Köp & Sälj

Tillbaka
Topp