Varför tränar du?

Som sagt, varför?

  • För hälsans skull

    Röster: 84 66.7%
  • Inför evenemang

    Röster: 5 4.0%
  • Annat

    Röster: 37 29.4%

  • Antal röster
    126
Varför tränar du?
För en ökad livskvalitet. Både under (genom) träning men framförallt hur jag känner mig och mår överlag när jag är i form jämfört med om jag inte tränat alls. Även den mentala biten ska inte underskattas vad det gäller mående/stress, samt att det ger starkare pannben/sisu/grit.
 
Varför tränar du?
Det är komplicerat. Jag har en tro på att det är bra att motionera och jag känner att jag mår bättre då jag får röra på mig (inom vissa gränser) än då jag lever livet stillasittande. Motionen ger också mental avkoppling då jag får komma ut i naturen och låta tankarna vandra i väg på allt och inget. Sen vill jag kunna prestera bättre. Jag gillar tävlingsmomentet, även om det nu för tiden mest blir en tävling mot mig själv och att försöka hålla emot tidens tand så gott det går. En annan grej är att jag vill komma ned i vikt, vilket jag tror underlättas en del av att jag rör på mig. Vidare tycker jag det är kul/intressant att försöka planera och optimera träning och annat så att det ger resultat. Tyvärr är viljan oftast starkare än kroppen nu för tiden. Man lär sig också en del om kroppen och psyket på vägen, vilket är en bonus.
 
Senast ändrad:
Varför tränar du?
Jag tränar för att jag mår bra av det och jag tycker om att träna, dvs anstränga mig fysiskt. De längre träningspassen eller utmaningarna är även en mental grej, där jag utmanar mig själv lite grann.

Nu är jag 57 år gammal och min första löptävling var Lilla Lidingöloppet när jag var 12 år gammal. Jag hade hängt med pappa ut i lokala träningsspåret och vi sprang tillsammans. Sedan rullade det på med fler löptävlingar och cykling och Svensk klassiker och marathon och ultramarathon och lite triathlon. Nu har jag helt andra mål vilket jag återkommer om lite senare i inlägget.

Jag upplever mig som ganska lat egentligen. Är helt klart en periodare när det gäller träning. När jag var yngre så blödde jag näsblod ibland och fick för mig att det var ett tecken på att återuppta träningen igen. Så blev det också och blödningarna upphörde. Nu är det länge sedan jag blödde näsblod.

Jag har alltid varit intresserad av kost och träning, och körde på 80-talet med kolhydratuppladdning enligt den metod som fanns då för konditionsidrott. Jag säger bara foldern ”Uppladdningen” av företaget Kungsörnen. Man skulle äta pasta i stora lass för att kolhydratladda, och jag menar mycket pasta. Sagt och gjort…det gjorde jag, och det gjorde alla.

Med tiden visade det sig att metoden inte alls var det bästa sättet att kolhydratladda, och man gör på helt andra sätt numera. Jag har sneglat och läst (dock inte hela) boken ”Lore of running” av Tomothy Noakes, och jag har de senaste två upplagorna. Väntar på en uppdaterad upplaga…får se om han hinner med det innan han är klar som löpare, forskare och författare.

Jag har varit nära att bli ledare på Friskis & Svettis, och det är väl inte för sent egentligen. Det här med att ”lära ut och leda” har följt mig genom livet. Har varit pingisledare för barn, lett lokal löpgrupp hemmavid och jag utbildade mig till personlig tränare för några år sedan.

Utbildningen var inte bara en helgkurs, utan en hel termin. Jag skaffade ett företag och tänkte att jag skulle smyga in detta med PT:ande i mitt liv, men hade inte energi, och kanske inte intresse, att satsa helhjärtat på detta. Det blev istället en utbildning som berikade mig med kunskaper som jag kan använda mig av.

Utbildningen var grundläggande om konditionsidrott, och det fanns inte mycket vi inte kikade på. Naturligtvis var grunden om hur kroppen funkar och en stor del var om anatomi, muskler, leder och hur kroppens olika organ fungerar. Mycket om vad som händer i kroppen när man tränar.

Nåja, det här kan jag prata mycket om. Jag är intresserad av att lära mig och även lära ut.

Det här med att lära ut har även lett mig till att med en kompis anordna tävlingar. Träningen har gett mig förutsättningarna till att ge andra personer tävlingar där de kan testa sina krafter och förmågor att utmana sig själva.

Som sagt: Varför tränar jag?

I del 2 kommer mer om hur jag ser på tävlingar vi arrangerat, som en del i förlängningen av hur jag ser på min egen träning. Kan låta mysko, men allt hänger ihop…och i del 2 kommer också mer om mina framtida mål.
 
Varför tränar du?
Ah, jag trodde i min enfald att avföringsstudien utfördes av den tyska toalettstolen.

Edit: ja vad fan är grejen med ”mellanlandningsplatån” i Tyskland? Är det Big Toaborste som har en ovanligt stark lobbyverksamhet där?
 
Varför tränar du?
Ah, jag trodde i min enfald att avföringsstudien utfördes av den tyska toalettstolen.

Edit: ja vad fan är grejen med ”mellanlandningsplatån” i Tyskland? Är det Big Toaborste som har en ovanligt stark lobbyverksamhet där?
Det är väl en gammal tradition. Förr studerade man sina fekalier för att avgöra huruvida man var frisk eller inte. Min kamrat Robert, han med ulvakänslan, är docent i molekylärbiologi och hävdar att man kan dra en hel del intressanta slutsatser om människors hälsa genom att studera avföringen ockulärt.
 
Varför tränar du?
Tränar man över huvud taget tycker jag det är bra, de flesta i min sfär gör det inte. Man kan få promenera lite och dansa Zumba, men det är inte träning.

Själv dras jag till tävlingsmoment, gillar att man på ett satt datum förbereder sig så bra som möjligt och gör sitt bästa under samma förutsättningar, alltså minimalt med ursäkter och suboptimering för specifika segment eller liknande.
 
Varför tränar du?
Hmmmm, flera saker:

  • Motiveras fortfarande av att utmana samt utveckla mig själv. Jag är väl ingen "lyssna på fåglarna och lukta på blommorna" motionär ännu men det kommer säkert i takt med åldern.
  • Både fysisk och mental hälsa. Tycker tex att en bra kondition gör att man generellt känner sig avsevärt piggare.
  • Motionsevent (inte avgörande i mitt fall men är jag i vettig form så är det roligt).
  • Det sociala: Gruppträning inför tex Vättern ger träningen en rolig social aspekt.
  • Året runt pendlingen är helt exceptionellt bra och även oerhört praktisk (just att man får transport och lite träning allt i ett). Denna grund minskar också kraftigt risken för mig att jag lägger av helt och ballar ur (undviker jojo träning).
 
Varför tränar du?
1747039135045.webp
 
Varför tränar du?
Löpning är min primära träningsform. Springer för att det är roligt och de tråkiga passen är till för att göra de roliga passen roligare 😉

Transportcyklar året runt pga ingen bil.
Cykeltränar gör jag bara under "varma" säsongen. Landsvägscykling för jag tycker det är ett bra komplement till löpningen och man får stanna på en fika 🙂
Mountainbike är lite mer för att utmana balans och skallen lite mer. Dessutom är det nåt jag kan göra med min dotter.
 
Varför tränar du?
Del 2 i Varför tränar jag?

I slutet av 90-talet ville jag starta en triathlonklubb i Tyresö/Haninge, och kollade upp vad man behövde göra för att starta en klubb. Jag ville också bli bättre på frisim, crawlade inte så bra, så jag gick en kurs i det. Där träffade jag en person och vi samåkte till GIH-badet i Stockholm under resten av crawlkursen. Jag berättade om triathlonklubbplanerna och han var med på noterna. Han bodde i Haninge också…ganska praktiskt.

Av en händelse såg jag att Stockholm Långdistansklubb skulle ha årsmöte i början av år 2000, och vi var där. Tänk att det fanns en klubb som jag direkt fastnade för!

Så bra att kunna träna med likasinnade…med andra som gillar långdistans. Jag behövde inte gå vidare med planerna på en triathlonklubb.

Med tiden så gjorde jag Kalmar Triathlon, en fulldistans triathlontävling, och var med på alla möjliga ultramarathonlopp, där vi själva arrangerade Sörmland Ultra Marathon.

Det som är längre lockar mig. Jag hade en idé om att arrangera ett marathhonlopp i Hammarbybacken i Stockholm. Jag brukade själv träna där och tyckte att det var ett bra ställe att träna på. Det har blivit många bestigningar där kan jag säga, med eller utan stavar.

Uppvuxen i Botkyrka har det blivit mycket löpning i Harbrostugan, Brantbrink och Lida, men från början var det mycket med pappa på den 2,1 km långa motionsspåret strax innan S:t Botvids kapell på väg till Flottsbrobacken. Där har det blivit många varv från slutet av 70-talet och framåt.

Träningen är ett måste på något sätt. Jag är inte snabb och har kommit sist i flera tävlingar…

Min kompis Roger och jag bildade Föreningen Sömnlös 24h i syfte att arrangera ett 24 h mtb-lopp. Det första försöket med ett 24h mtb-lopp var faktiskt med Stockholm Långdistansklubb, men det blev inställt.

Istället testade Roger och jag själva detta. Det blev övermäktigt…vi var ju bara två stycken.

Av en händelse träffade vi SAMS när vi cyklade mtb i Rudan i Haninge. SAMS betyder Stockholm Allmänna MountainSällskap, och vi berättade om våra idéer för Mattias som var med i SAMS. Han blev heltänd på idén och han fick hela konceptet av oss, med hur vi hade tänkt oss det.

Mattias bildade Ett Annat Lopp och arrangerade 24 h-loppet Sömnlös i Rudan ett par år, om det var 2003-2006…eller nåt sånt. Sedan blev det ett uppehåll och vi frågade om vi kunde ta tillbaka konceptet. Roger och jag testade att arrangera loppet i Rudan, men det ville sig inte riktigt.

Vi hade en idé om att någon gång arrangera ett 24 h mtb-lopp, men först behövde vi ”lära oss mer” och ha en bra plats för det.

Lida…det var någonting som vi funderade på, men vårt lärande i att arrangera lopp utmynnade i RBTmaran, ett marathonlopp i Hammarbybacken. Det var 2010. Detta testlopp blev en formidabel succé.

Från 2011-2016 arrangerade vi ultramarathonloppet i Hammarbybacken, som vi bytte namn på till Hammarby Alpin Marathon.

Vi tränade och hade oss och var med på olika lopp. Planerna på ett 24 h mtblopp slipades.

2016-2022 arragerade vi Sveriges enda 24 h mtb-lopp vid Lida friluftsgård. Det blev 7 arrangemang och ingen annan arrangör hade någonting som liknade detta. Det fanns ett 12 h lopp i Linköping, Mera Lera 12 h, som arrangerades minst 6 gånger. Det var det enda loppet som liknade vårt, fast vårt var på 24 h.

Vi hade alltså tagit det bästa från vårt eget tränande, tävlande och arrangerande och bildat episka tävlingar. Jag är grymt nöjd och stolt över det.

Lida som sagt. Lida CX arrangerade vi ett par år, 71 km på valfri cykel . Dessutom arrangerade vi Lida Ulramarathon, 54 eller 92 km löpning.

Föreningen Sömnlös 24h arrangerade som mest 4 lopp per år…det var fullt upp, och jag tränade också en del. Bland annat var Roger och jag till Alfsee i Tyskland 2017 för att vara med på ett riktigt stort 24 h mtb-lopp. Tyska mästerskapen var det också. Det roliga var att vårt lilla Lida 24 h mtb var en kopia av loppet i Alfsee, men vi hade bara 100 deltagare. I Tyskland var det 1000 deltagare.

Allt har sin tid och jag ville avsluta arrangerandet. Hammarby Alpin Marathon lever vidare genom Stockholm Multisport. Övriga tävlingar är nedlagda.

Nu då? Vad tränar jag nu?

Jag gillar som sagt långdistans. Långt, lugnt och länge. Cyklade till Norge förra året för att uppleva några kilometer av smugglarvägen Sockervägen.

Förutom att cykla så springer jag. Jag kommer att träna mer i Hammarbybacken i syfte att bli en bergsget, och jag kommer att springa långt för att bli uthållig. Det är snarare timmar än hastighet som gäller för mig.

Målet då? Varför tränar jag?

Ja, må bra, hålla sig frisk, bli äldre, ha kul, få upplevelser…finns massor av skäl att träna.

Nu är målet att före 2032 kunna genomföra Bob Graham Round. Före det ska Charlie Ramsey Round och Paddy Buckley Round genomföras också

Jag och en kompis är anmälda till OMM i oktober, och det ligger nog närmast i tid att komma i form inför. Jag fattade inte att det var KIMM jag skulle deltagit i för länge sedan, men man är aldrig för gammal för att leva livet.

Alltså: Varför tränar jag?

Ursäkta att jag inte länkat till allt jag skrivit, men det var inte fokus på det.

Hoppas att ni varit med i några av loppen som jag varit en del av.
 
Tillbaka
Topp