Visa din Miyata!
Word, brother!Det här är ett ständigt problem för mig: Jag tar hand om gamla grejer, lagar och fixar men landar alltid i att det behövs en del nya prylar för att det ska bli bra eller bara ”snykkt”.
Min lösning är att handla också detta begagnat, i alla fall i så stor utsträckning som möjligt. Men även om jag gör av med en jävla massa slitdelar (vajrar, belägg, styrlindor..) är det ändå i grunden en god sak att reparera gamla saker och ge dem ett nytt liv. Och det finns inga hundraprocentigt cirkulära flöden någonstans, saker slits och går sönder och det är okej att byta dem så länge det handlar om att de nötts ned av användande och tidens tand och inte om att nyköpen sker på grund av ängslig konsumtion. Tänker jag. Någon måste ju också tillverka någonting för att samhället och ekonomin inte ska stanna och den ekonomiska depressionen lägga sin kalla hand över välfärdssamhället.
Detta med cirkularitet är komplext. Det finns de som köper nytt i högre utsträckning än tidigare på grund av möjligheten att sedan sälja det begagnat. Då driver andrahandsmarknaden konsumtion och det var ju inte meningen. Men vi som räddar cyklar vilka annars förr eller senare skulle lämnats åt sitt öde, vi behöver inte bära detta ok på axlarna. Vi kan klappa varandra på dem istället och tänka att vi gjort världen en tjänst. Vi rör på oss, vi lär oss nytt, vi träffas och mår bra, vi tar hand om värden få andra bryr sig om. Och när vi en gång ska sälja en cykel (oh the horror!) kommer vi antagligen se en viss vinst.
De e goa grejer.