En händelserik dag för er tillgifvne idag.
Först ett jobbtelefonmöte kombinerat med promenad som ledde mig hemifrån till Veloform, no less. Det hade väl ingen trott?
Där blev det lustshopping av en liten styrväska för att kunna få med mig det viktigaste, ex en ostmacka och en rulle lödtenn, även om jag inte lastar ned mig med full touringpackning.
Anders kunde också visa upp ett Phil-nav för kassett och 36 ekrar samt 130 mm OLD. Mycket elegant, obetydligt begagnat och ett vad jag kan bedöma mycket fördelaktigt pris, what’s a poor boy to do? Över en kopp espresso fattades beslutet: bygg mig ett bakhjul till tusingen! Uppdatering följer.
Allt detta innan klockan ens hade slagit tolv. Och ändå, gott folk, så låg dagens verkliga höjdpunkt ännu framför mig. Det låter otroligt, men om jag säger att jag i kväll besökte
@Carl Edfeldt så förstår ni.
Det var en stor stund och en verklig upplevelse att få skåda hans samling av Miyator. Några fantastiskt fina byggen, som gjorde mig en smula förlägen med mina osentimentala byggen. Föreställ er situationen Bert Karlsson möter Pablo Picasso...
När vår rendezvous var till ända hade en Valley
runner-ram och ett par fina bakväxlar bytts mot en Miyata-sadel i äkta vinylkrokodil, min son hade föreslagit att Sebbe kunde komma hem till innergården och bada i springbrunnen och vi lovade varandra som bröder att verkligen ordna ett Miyata-konvent när Corona-läget tillåter det.
ValleyRunnern ska få mogna en stund, men jag hoppas att det kan bli något roligt och användbart vad det lider. Snart i en Miyata-tråd nära dig.