Så här står det i dommen.
TINGSRÄTTENS BEDÖMNING
Enligt 3 kap. 6 § trafikförordningen (1998:1276) är huvudregeln att en cyklist ska
använda cykelbana, om sådan finns. Enligt bestämmelsens andra stycke får en cyklist
dock, om särskild försiktighet iakttas, använda körbana även om det finns en
cykelbana när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge. Den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 6 § trafikförordningen döms till penningböter.
Av Andreas Grass egna uppgifter framgår att han använde vägbana trots att det
fanns cykelbana. Frågan är då om undantaget i 3 kap. 6 § 2 st trafikförordningen,
enligt vilket det i vissa fall är tillåtet att använda körbana trots att det finns cykelbana,
är tillämpligt.
3 kap. 6 § 2 st trafikförordningen innebär att cyklister inte behöver använda cykelbana,
om det av något skäl är bättre – underförstått mer trafiksäkert – att cykla på
körbana. Den situation som främst åsyftas är när det längs vänstra sidan i cyklistens
färdriktning finns en dubbelriktad cykelbana och cyklisten efter en kortare sträcka
ska svänga till höger. Cyklisten ska då inte behöva ta sig över vägen till och från
cykelbanan.
Andreas Grass hade för avsikt att cykla en relativt lång sträcka på vägbana - närmare
bestämt på Solvägen och Södra Vägen – för att sedan svänga vänster in på en
cykelbana. Att det rörde sig om en relativt lång sträcka talar mot att det kan anses
ha varit mer trafiksäkert att använda vägbanan i stället för cykelbanan. Det fanns
cykelbana på den sida av vägen som Andreas Grass färdades på och han skulle – i
motsats till vad som är fallet i det exempel som nämnts i föregående stycke – inte
svänga höger utan vänster. Dessa omständigheter talar också mot att det kan anses
ha varit mer trafiksäkert att använda vägbanan i stället för cykelbanan. Sammanfattningsvis,
och även med hänsyn till vad Andreas Grass har anfört i övrigt, kan det
inte anses ha varit lämpligare att använda vägbanan i stället för cykelbanan. Åtalet
mot Andreas Grass är således styrkt. Påföljden bör bestämmas till penningböter.
Sven-Erik Christenson har gjort gällande att det fanns plats att köra om Andreas
Grass och att kollisionen berodde på att Andreas Grass körde ut i vägbanan när han
var på väg att köra om denne. Med hänsyn till vad Sven-Erik Christenson har berättat
samt till att den enda övriga bevisningen av betydelse består av Andreas Grass
uppgifter, är det inte styrkt bortom rimligt tvivel att Sven-Erik Christenson körde
om Andreas Grass utan att lämna betryggande avstånd i sidled. Åtalet mot Sven-
Erik Christenson ska således ogillas.