Utredningen!
!Andreas Grass har berättat bl.a. följande. Han cyklar alltid mellan arbetet i Lund
och bostaden i Staffanstorp. På kvällen den 8 oktober 2009 var han på väg hem från
arbetet. Han cyklade på Tornavägen i Lund och sedan på Solvägen. På Solvägen,
som är sträckan mellan ”1” och ”4” i domsbilaga 2, cyklade han på vägen och inte
på cykelbanan bredvid. Han avsåg att fortsätta att cykla på vägen fram till korsningen
Södra Vägen/Kastanjegatan. Sträckan mellan ”4” och ”3” i domsbilaga 2 är Södra
Vägen. Han skulle svänga vänster från Södra Vägen och in på en cykelbana som
går längs med Kastanjegatan. Det finns cykelbana på båda sidorna av såväl Solvägen
som Södra Vägen, dvs. under den sträcka han avsåg att cykla på vägen i stället
för på cykelbanan. Han ansåg att det var lämpligare att cykla på Solvägen respektive
Södra Vägen än på cykelbanan bredvid, eftersom han skulle svänga vänster in på
cykelbanan längs med Kastanjevägen. Cykelbanan längs med Solvägen respektive
Södra Vägen är inte delad för cyklister respektive gående. Han är tävlingscyklist
och han håller en ganska hög hastighet när han cyklar. Han ansåg att det var säkrare
för både honom själv och fotgängare att han cyklade på Solvägen respektive Södra
Vägen i stället för på cykelbanan bredvid. Det finns flera utfarter på cykelbanan där
det är dålig sikt och det finns därför risk för att någon går ut på cykelbanan utan att
se om någon kommer cyklande där. – När han cyklade på Solvägen och befann sig
kort före Råbyrondellen, som är markerad med ”4” i domsbilaga 2, tutade en bil
bakom honom. Mannen som körde bilen viftade med handen. Han uppfattade det
som att mannen ville att han skulle cykla på cykelbanan bredvid vägen och inte på
vägen. Han cyklade genom Råbyrondellen. Efter rondellen finns en mittrefug, som
är ungefär 50 meter lång. Det är ganska smalt mellan mittrefugen och vägkanten.
Han förstod att mannen i bilen ville köra om honom. Han gick ut lite i vägen, eftersom
han ville markera för mannen att det var ett olämpligt ställe att köra om på.
Mannen tutade på honom på nytt. Precis när mittrefugen hade tagit slut fick han en
knuff bakifrån av bilen som mannen körde. Han ramlade och skrapade sin axel och
höft. Platsen där han blev påkörd är markerad med ”5” i domsbilaga 2.
Sven-Erik Christenson har berättat bl.a. följande. Han hade kört från Simrishamn
till Lund. När han befann sig på Solvägen och körde i riktning mot Råbyrondellen
låg en cyklist framför honom. Han trodde att cyklisten skulle köra upp på cykelbanan
i rondellen. Cyklisten körde inte upp på cykelbanan och han gav därför cyklisten
en kort varningssignal. Cyklisten gick inte ut åt höger utan stannade upp framför
honom. Han gav cyklisten en varningssignal till. Det hjälpte inte. Cyklisten flyttade
inte på sig utan cyklade väldigt långsamt framför honom genom rondellen. Han
uppfattade det som att cyklisten ville hindra honom att köra om. Efter rondellen
fanns det plats att köra om cyklisten. Han körde upp jämsides med cyklisten. Cyklisten
körde då på hans stänkskärm. Han såg att cyklisten föll. Han vågade inte
stanna utan körde till polisen efter händelsen."
Bild