Jag har cyklat ganska mycket grusväg med däck 35-42 mm. 35 är precis på gränsen till vad som funkar eftersom risken för genomslag blir väldigt hög om det går fort och blir lite grövre, och man får räkna med punka emellanåt om man kör med slang. Jag gissar att både du och jag har en någorlunda klar bild av hur den andre cyklar (och då främst att du kanske vet att jag i perioder är en aning hetsig och mäter olika saker för att cykla så fort det bara går - även om jag nu legat lite lågt senaste åren). Det är klart att man någon gång kommer in för fort i en kurva och känner att man har för lite grepp, men jag är väldigt övertygad att grovt mönster på en helt vanlig grusväg är rejält överskattat.
Det sägs att om det inte blir spår efter däcken kan inte dobbarna göra nytta. De måste ha något att gräva sig ned i, annars hade slätare däck varit bättre. På grusvägar finns det ju ibland lite löst grus som man eventuellt kan hitta lite grepp i, men i sådant är det ändå ganska dåligt grepp oavsett vad man har för däck.
Jag räknar med att drivgrepp är en faktor vi helt kan bortse från på grusväg. För bromsgrepp tror jag samma sak gäller som för ovan - om dobbarna inte gräver ner sig i något gör de ingen nytta.
Sen är det ju alltid läskigt att komma ut på riktigt blötmjuk mark med smala däck. Att skära igenom övre lagret och sen få tvärstopp är ju skitläskigt, och där blir ju bredare däck mycket tryggare. Väldigt sällsynt att hamna i de lägena, även om det inte är helt ovanligt i samband med tjällossning. Sista scenariot där jag upplever släta däck som lurigt är när man bara ska gena lite genom något skogsparti och helt plötsligt befinner sig på en jordig stig i utförsbacke varpå bromsgreppet TOTALT försvinner och man märker ingen skillnad på om man bromsar eller ej. Där är släta däck totalt värdelösa och livsfarlig. För min cykling kanske det läget infinner sig i 0,0001% av tiden..
Jag kör alltså däck såhär för grusväg:
Volym för att undvika genomslag. Vid 42 mm och tubeless har jag aldrig fått bekymmer av att slå igenom någon gång emellanåt. Breda fälgar ~25 mm är bättre är ~20 mm antagligen för att minska bekymmer med genomslag. Komfort kan man kanske också fundera på, men för mig är det löst vid 38-42 mm för kortare turer och för längre löser jag det med tempopinnar.
Mönster efter mjukhet på underlaget. Eftersom grusvägar är hårda behövs knappt mönster. Är de ändå mjuka som vid tjällossning går allt trögt som fan och greppet är högst sekundärt.
I alla fall ovan gäller att det är så sällsynt att man med bockstyrecykel hamnar på underlag där däcken behöver vara bredare eller mer mönstrade, och för den lilla tiden klarar man sig ändå bra. Att cykla runt med jättebiffiga och tunga däck när cyklingen till 95% går på slätt underlag är bortkastat enligt mig.
Vill påminna om att vi pratar om graveldäck här också. Handlar det om mtb är saken en helt annan och där skulle jag ta upp tusen andra saker såsom kantgrepp, drivgrepp, sidoväggsstabilitet, fälgbredd osv osv i oändlighet. Jag har stor behållning och intresse av din mtb-däck-dämpningstråd, exempelvis. Graveldäck är så enormt mycket simplare, och "kraven" för min del är att däcken är goa att cykla på och rullar lätt. Thats it.