Bra att folk bryr sig och engagerar sig . . . men
ska man pyssla med sånt här arbete krävs det att man är jävligt konsekvent.
Exempel 1. Man kan inte dag ett lägga in en tjuga till HNS eller SAMS för
att sedan dag två fika runt med exempelvis Lagom-clownen. Man får bestämma
sig för om detta är allvar eller lattjolajbanlådan.
Exempel 2. Nån mer än jag som reflekterade över att HNS bedrev sin nybörjarkurs
på gröna milspåret där cykling är förbjuden enligt den lokala ordningsstadgan?
http://www.hns.nu/wp-gallery2.php?g2_view=core.ShowItem&g2_itemId=10&g2_page=3
Hål i hela huvet? Jajjamän!
Vi har tyvärr också iskalla fakta att förhålla oss till, detta tycker
jag saknas i debatten. Fokus nu är nån slags självklar rätt att cykla av
demokratiska folkhälsoskäl.
1. Vandringslederna ser på ett icke försumbart antal ställen ut som
nyharvade åkrar med upp till 2 meter breda remsor av MTB-SPÅR, inte
vandringskängor. Inga utredningar eller IMBA-slutsatser i världen suddar
ut vad vi och andra användare kan se där ute idag. Ett supertrist exempel
är på gröna halvvägs ut till Erstavik på gräsremsan längs med diket.
Jag har dessutom aldrig under mina 15 år där ute sett så mycket nya nakna
rötter, exponerade berghällar och cykelspår vid sidan om spänger och svårare
passager.
2. Ett olagligt byggt mindre Gröna-Lund-Cykel-Tivoli mellan
filosofens grav och kyrkogården. Legio på detta forum verkar
ändå tycka att det är en rätt cool grej ändå, och att man inte
ska hacka på upphovsmannen. Det senaste jag hörde om detta är
att de ansvariga för Skarpnäck/Nackaskogarna nu har fotograferat
spektaklet, kommer att polisanmäla det hela för att sedan lägga ut
rivning/bortforsling på entreprenad.
3. Glada cykelmotionärer som jagar runt löparspåren, givetvis
med resultatet att vanligt folk får hjärtat i halsgropen.
Fan sist vi satt på Hellas-fiket och läppjade eko-java hade vi
tre glada tjommar som hojade runt inne på uteserveringen och
justerade fjädring, det hela avslutades med ett unisont brak
utför trätrappan ner till grusplanen.
Bara ett av ovanstående exempel är förmodligen alldeles tillräckligt underlag
för ett beslut åt fel håll. Går man ut och argumenterar för cyklingen utan att
förhålla sig (medvetet/omedvetet) till de faktiska problemen i vårt kollektiva
bagage sitter man med Svarte-Petter och en XXL-dumstrut inom en kvart när/om
motargumenten rullas fram.
MEN självklart kan man lösa punkt 1-3, dels genom handfast kroppsarbete men även
adekvat information, inspiration och argumentation direkt till cyklisterna.
Jag tror att detta löses bäst genom en underjordisk organisation utan direkt
ansikte utåt.
Alla problemen vi har bottnar ju i att folk inte kan uppföra sig som civiliserade
människor, och enda lösningen är ju då givetvis uppfostran, rätta mig om jag har fel.
Folk hatar dock av principskäl att bli uppfostrade vilket givetvis innebär att aktivt
arbete av den typen innebär att man får en jävla massa skit och blir kallad gnäll-pitt
(ask me, i know). Det innebär också att man kanske får kyssa gamla cykelkompisar farväl
om de inte kan uppföra sig. Lyckas man med att verkligen leva upp till IMBAs - Leave no
trace så kommer vi trots att det tekniskt sett är förbjudet att cykla därute nå en bred
allmän acceptans för cyklingen. Jämför legalt/legitimt.
Just detta har hänt på många ställen i USA.
Jag har otroligt svårt att se framtida konflikter och problem
om alla inblandade parter är konsekventa och sköter sitt.
Jag tror faktiskt i min enfald att det mer eller mindre är så det har fungerat
tidigare av sig själv. Mtb-cyklister har tidigare varit mer medvetna om access-
problematiken, det märker man tydligt här på forumet när mer seniora utövare
skriver i ämnet. Jag tror att vi har tappat det en smula när mtb succesivt har
blivit mer sport och att man då lätt glömmer att det inte alls är en självklarhet
att man kan utöva detta precis var som helst.
Men just nu idag den 27 oktober sitter mtb-folket med hela armarna i syltburken,
och att gapa i media och dribbla med politiker och tjänstemän innan man har gjort
sin hemläxa åtminstone hjälpligt kommer bara att förvärra situationen.