[Kalender] Randonnée 1000 KM Södertälje

[staine]

Oerhört skickligt kört alla! Hatten av!

 

[Mange.]

Att proviantera bättre när man VET att inget är öppet innan jönåker..

Starkt jobbat och tack för trevlig rapportering. Kändes nästan som man vore där. Nästa år hoppas jag stå på startlinjen.

Rutten är inte rekad för nonstop cykling utan för att sova natt 2 och 3. Det skall dock finnas oaser har jag hört. Tex så är Shell i Söderköping dygnetruntöppet om jag är rätt underrättad.

Okej, vi chansade på att circleK ev skulle ha varit den öppna då den gick längs spåret. Väl där hade vi 1:10 att ta oss till färjan, så det blev ont om tid..

 

[NLC]

Ja, att kolla öppettider på de lokala etablissemangen hör till grundförberedelsrna för breveter, särskilt om man tänker sig frekventa dem på udda tider.

De två gånger (hittills) har cyklat Södertäljes finfina 100-milare har det varit "utan service" mellan Torsvik och Söderköping, ca 23 mil. Första gången kostade då frukosten på Circle K 256 kr...

Förra året hade jag funderingar på att smuggla med en tunnbrödsrulle till mhenry när jag mötte upp i ottan utanför Åtvidaberg men tänkte det kanske hade varit otillbörlig support ;-)

 

[ohellstrom]

Ja, att kolla öppettider på de lokala etablissemangen hör till grundförberedelsrna för breveter, särskilt om man tänker sig frekventa dem på udda tider.

De två gånger (hittills) har cyklat Södertäljes finfina 100-milare har det varit "utan service" mellan Torsvik och Söderköping, ca 23 mil. Första gången kostade då frukosten på Circle K 256 kr...

Förra året hade jag funderingar på att smuggla med en tunnbrödsrulle till mhenry när jag mötte upp i ottan utanför Åtvidaberg men tänkte det kanske hade varit otillbörlig support ;-)

Föga överraskande instämmer jag i inlägget ovan. Snålt serviceutbud är inget jätteproblem bara man vet om att det är “last orders” och bunkrar upp. Det KAN vara besvärligt med dricka på natten, även om kyrkogårdar, vattenskåp och även villaträdgårdar brukar kunna klara biffen. Men oftast går det inte så mycket vätska när temperaturen faller. På gårdagens 60-milare drack jag nog max en liter sista 17 milen.

 

[bsandborgh]

Nu har även jag masat mig i mål!

 

[NLC]

Härligt!

 

[JLarsson]

Grymt Bengt!

 

[Hasse#7]

Bravo Bengt! Skall man ana att du hade en mer solid plan än övriga. En plan som byggde mer på att ensam är stark och att sova/äta är underskattat.

 

[GoranS]

Är alla därmed i mål eller är det några som fortfarande är ute och kämpar?

 

[Mange.]

Paret på tandem avvek från rutten innan Landvetter och sov i Borås. Men körde klart banan från Vegby.
Stefan som var med mig och Bengt lämnade oss innan Landvetter och skulle sova hos några kusiner, powernap och sen nonstop var planen. men vet inte hur det gick sen.
Sen var det ytterligare 2 gubbs som jag tyvärr glömt namnen på, vi passerade dom innan eksjö där de rullade ut liggunderlag på en äng för kortare vila.
de är väl mina frågetecken

 

[mhenry]

Förra året hade jag funderingar på att smuggla med en tunnbrödsrulle till mhenry när jag mötte upp i ottan utanför Åtvidaberg men tänkte det kanske hade varit otillbörlig support ;-)

Saknade ditt sällskap söder om Åtvid i år! Å andra sidan ordnade jag rullen själv :D Fryst randonnör i folie var iofs ingen höjdare så den passerar nog inga eventuella smaktester.

 

[NLC]

Förra året hade jag funderingar på att smuggla med en tunnbrödsrulle till mhenry när jag mötte upp i ottan utanför Åtvidaberg men tänkte det kanske hade varit otillbörlig support ;-)

Saknade ditt sällskap söder om Åtvid i år! Å andra sidan ordnade jag rullen själv :D Fryst randonnör i folie var iofs ingen höjdare så den passerar nog inga eventuella smaktester.

Landet brunsås?

 

[kitzblitz]

Att proviantera bättre när man VET att inget är öppet innan jönåker..

Starkt jobbat och tack för trevlig rapportering. Kändes nästan som man vore där. Nästa år hoppas jag stå på startlinjen.

Rutten är inte rekad för nonstop cykling utan för att sova natt 2 och 3. Det skall dock finnas oaser har jag hört. Tex så är Shell i Söderköping dygnetruntöppet om jag är rätt underrättad.

Fattar inte; natt 3? ;-)

Grymt kört och grattis till alla! Det var ingen enkel bana och ännu svårare väder.

 

[mhenry]

Jag råkade förresten ut för nåt skumt på sträckan Dalum-Hökerum-Varnum och undrar om någon råkat ut för något liknande eller hört talas om det.

Plötsligt började mina ben göra ont. Alltså jätteont. Lite som kramp men utan spasmer. Som den värsta träningsvärken jag haft fast kanske tio gånger värre. Mest i låren, men lite i vaderna. Jag fick frusta och skrika mig igenom tramptagen. Hagen oroade sig och som tur var tror jag inget hamnade på Instagram :) Jag slängde i alla fall i mig en värktablett som inte hjälpte och sedan en starkare variant så efter en halvtimme var det bättre. Tog det lite lugnare i backarna ett tag och sen kändes benen relativt fräscha. Med betoning på relativt.

Jag brukar i princip aldrig få kramp och vanligast är väl i vaden eller foten när jag slöar på soffan. Så det kanske var någon sorts kramp ändå? Jag är nyfiken på om någon har någon kvalificerad gissning.

Edit: krampande->spasmer

 

[NLC]

Jag har sett nudister och två st Jösse Indigo 3000 på samma 40-mila runda men inte det du beskriver.

 

[neron]

Det där låter väl som ett fall för Dr kitzblitz, fast han kanske bara är expert på vader?

Låter lite skumt, kan inte vara mjölksyra av något slag? Eller om man är låg på kalorier och muskler börjar förbrännas?

 

[ohellstrom]

Jag drabbades av nån slags total blockering i låren på Köpenhamn marathon 2012. Sprang på bra i 500m sen gick venen totalt baklås. Försökte gå, hoppa, stretcha etc etc och tog mig ytterligare 3km innan jag bröt.

Det tog två dagar innan värken försvann. Vet fortfarande inte vad det var...

(Bakgrundsinformation är att vårt första barn var 5 dagar gammal och jag hade sovit 4/5 nätter i en slags bäddfåtölj på sjukhuset...)

 

[GoranS]

Är det någon grej med udda uppladdning inför maror i den danska huvudstaden? Långcykling, sjukhussovande, finns det mer?

 

[bsandborgh]

De två gubbsen var på macken när jag kommi mål. Så jag kom sist (av de som fullföljde)!

 

[bsandborgh]

Bravo Bengt! Skall man ana att du hade en mer solid plan än övriga. En plan som byggde mer på att ensam är stark och att sova/äta är underskattat.

Haha, nej den här rundan ska avnjutas tillsammans med några bra kamrater. 2016 vad det Eyvind och Isabella. I fjol Reimert, Magnus och Erik. Gemensam plan och hotellbokningar. Härliga rundor.
Idag hade jag gärna haft en bred rygg att gömma mig bakom!

 

[Hasse#7]

Bravo Bengt! Skall man ana att du hade en mer solid plan än övriga. En plan som byggde mer på att ensam är stark och att sova/äta är underskattat.

Haha, nej den här rundan ska avnjutas tillsammans med några bra kamrater. 2016 vad det Eyvind och Isabella. I fjol Reimert, Magnus och Erik. Gemensam plan och hotellbokningar. Härliga rundor.
Idag hade jag gärna haft en bred rygg att gömma mig bakom!

Ok, det är bra att även du kan behöva lite assistans och sällskap. Om vi cyklar nån gång så är nog vindfång det enda jag kan erbjuda. Plus sällskap.

 

[jonas-ni]

Idag hade jag gärna haft en bred rygg att gömma mig bakom!

Det passar väl varje dag i veckan.

Av helgens randocykling verkar det ha varit mest äventyr och missöden på denna rundan. Hoppas alla är nöjda ändå.

 

[desmo]

Färjeläget, sista benet nu.
Har inte kunnat fylla på förråden sen Eksjö.
Träffade Johan Landström där, han skulle köra ränneslättsturen. Han skrattade gott åt vårt lilla runda

Blev insläppta i väntsalen vid tågstationen i åtvidaberg, kallt kallt ute.. nu sova

Hur är serviceutbudet i denna väntsal?

#askingforafriend

Ligger en typ hudvårds butik därinne, och en bokhylla med ffria lån från biblioteket..

När det var som värst kallt (min garmin hade 0.0 grader) tippsade två local brats (som var ute och cyklade kl 5.30 en iskall lördagmorgon!) att det lokala gymmet öppnar kl 5. Tobbe och jag satt då på golvet i ingångshallen en stund och värmde upp och åt varsin macka. Vi gymmade inte.

Det var en liten ort strax före Kisa, gymmet bredvid kyrkan. Kanske bra att lägga till minnet!

Rydsnäs.

 

[kitzblitz]

Du är grym Bengt. Grattis till 100 milare nr 10 väl?!

Edit: syftar på Bengts inlägg lite längre upp såklart.

 

[kitzblitz]

Jag råkade förresten ut för nåt skumt på sträckan Dalum-Hökerum-Varnum och undrar om någon råkat ut för något liknande eller hört talas om det.

Plötsligt började mina ben göra ont. Alltså jätteont. Lite som kramp men utan spasmer. Som den värsta träningsvärken jag haft fast kanske tio gånger värre. Mest i låren, men lite i vaderna. Jag fick frusta och skrika mig igenom tramptagen. Hagen oroade sig och som tur var tror jag inget hamnade på Instagram :) Jag slängde i alla fall i mig en värktablett som inte hjälpte och sedan en starkare variant så efter en halvtimme var det bättre. Tog det lite lugnare i backarna ett tag och sen kändes benen relativt fräscha. Med betoning på relativt.

Jag brukar i princip aldrig få kramp och vanligast är väl i vaden eller foten när jag slöar på soffan. Så det kanske var någon sorts kramp ändå? Jag är nyfiken på om någon har någon kvalificerad gissning.

Edit: krampande->spasmer

Här kommer Dr kitzblitz :-) tyvärr utan någon rikig medicin. Det låter som samma värk jag hade på ST när jag bröt. Som jag inte kunde förklara då heller. Låren och i detta fall kylan och regnet blev en dålig kombination, men ingen fara i längden!

 

[Fjärdebrunn]

Fasen vad tråden gnider in känslan av att ha missat festen. Nåja liten glädje över att ramen åter klarade sig igenom en växelsallad samt att få åka raggarbil genom den småländska sommarnatten.

 

[desmo]

Jag vill skriva något smart, men jag vet inte hur jag ska formulera mig.

Det var min debut på +600km-rundor. Och det finns mycket att lära i hur man genomför dessa utflykter på bästa sätt utifrån sina förutsättningar. Från start rullade det på bra, vi var 8 eller 10 som rullade in mot Nyköping. Men på andra sidan stan var vi bara 5 som åkte samtidigt. Jag trodde nog vi skulle vara fler.
Sedan matades det på till Jönköping med korta stopp. Personligen blir jag stressad över de ultrakorta stoppen och har lite svårt att dels få i mig något under stoppet, men även svårt att planera framåt. En erfarenhetssak såklart. Vet man i förväg vad man vill ha för mat och dryck till nästa stopp så går det enklare. Men jag lär mig långsamt..

Efter Jönköping enades vi om att dela gruppen där Martin och Hagen rullade iväg från mig, Toni och Oscar. För att vara efterklok så skulle vi delat på gruppen tidigare. Jag hade tagit i för mycket. Jag tror även Oscar gjorde av med mer energi än lämpligt under de första 300km. Toni var inte heller svårövertalad att sänka tempot en aning.
Och sedan började backarna! Ett evigt slit. Inte förrän i Sandared verkade det tillfälligt plana ut. McDonalds i Landvetter och ett försök att proviantera upp inför Torsvik då vi inte visste om något skulle vara öppet. Men här började det gå tungt på riktigt för mig. Lite uppmuntrande för mig var att röra mig i mina hemmatrakter. Vegby, Gällstad etc var bekant mark. Men strax innan Dannike var mina ben tomma. Sådär otäckt, från ett tramptag till ett annat. Här ville jag bara att Toni och Oscar skulle lämna mig. Men de peppade att vi skulle ta oss vidare till Vegby (stämpel). Väl där åt jag medhavda ostburgare och drack. Och lyckades återvända. Eller levande död kanske?
Nästa händelse var Oscars tråkiga incident med bakväxeln. Så surt! Men mitt i natten lyckas vi flagga ner en amerikanare som vänligt skjutsade ner honom till Torsvik. Jag och Toni mötte upp honom där.
Om natten kan jag inte säga så mycket. Den var kall. Jag vet sedan tidigare att jag får koncentrationsproblem vid sömnbrist. Så Toni rekade en bussficka där vi la oss. Rakt ner på asfalten. Handskarna under huvudet. 20min på timer på telefon. Sov säkert 18,5 minuter. Upp och vidare. Letade efter älgar på fälten vi passerade. Såg två! Och rådjur, grävling, harar. In i Eksjö, riktigt kallt. Inga värmeskåp eller öppna toaletter. Vidare. Hittade öppen dörr till gymmet i Rydsnäs.
Sedan fick vi igång trivsam cykling till Kisa. Båda ganska ofokuserade. Så vi körde bredvid varandra och pratade mest hela tiden. Kanske inte så energieffektivt, men det underlättade vår framfart. Och trevligt var det! Vi var 20minuter tidiga till Kisa, men det blev ändå att vi väntade in öppningen av butiken. Synd på att vi missade kebab-Martin!
Sedan började det slitiga på riktigt. Vinden hade vaknat. Sista milen in till Söderköping var både jag och Toni tomma. Jobbigt läge på riktigt. Efter lite mat på CircleK fortsatte vi över Vikbolandet. Det var ju "sista biten" och borde ju gå lätt. Bara att sista biten är typ 15 mil. Fuck! Över Vikbolandet gick ändå bra. Vi fick också en tutning på väg mot Skenäsfärjan. Och en glass innan överfart! Men på andra sidan Bråviken, och än mer efter att gamla E4an passerats var det nästan uppgivet. Nu hade benen många mil. Men det kändes väldigt kuperat. Korta branta backar som helt rykte sönder cyklingen. Långa bitar med riktigt usel beläggning. Och långt hem. Toni fick hemlängtan och krämade ur det sista ur mina ben. Utan honom hade det säkert tagit mig 3h extra för motivationen och orken var låg hos mig då. Men till slut kunde vi rulla in i Östertälje och bli befriade från våra gula kort.
Precis som förväntat är 1000km jättelångt. Och jag har fått lära mig än mer om hur jag reagerar och behöver för sådanahär turer. Dels utrustningsmässiga (bättre möjligheter att packa proviant tex) men även sömnbrist, kyla, motivation och andra situationer. Jag har också fått en inblick i hur de riktiga raketerna genomför sina turer. Cykla fort, men fika fortare! Typ.

Men tack för 48h!
Speciellt till: Martin, Hagen, Oscar och Toni

 

[Fjärdebrunn]

Bra RR Tobbe.
/Oscar

 

[Hasse#7]

Jag vill skriva något smart, men jag vet inte hur jag ska formulera mig.

Det var min debut på +600km-rundor. Och det finns mycket att lära i hur man genomför dessa utflykter på bästa sätt utifrån sina förutsättningar. Från start rullade det på bra, vi var 8 eller 10 som rullade in mot Nyköping. Men på andra sidan stan var vi bara 5 som åkte samtidigt. Jag trodde nog vi skulle vara fler.
Sedan matades det på till Jönköping med korta stopp. Personligen blir jag stressad över de ultrakorta stoppen och har lite svårt att dels få i mig något under stoppet, men även svårt att planera framåt. En erfarenhetssak såklart. Vet man i förväg vad man vill ha för mat och dryck till nästa stopp så går det enklare. Men jag lär mig långsamt..

Efter Jönköping enades vi om att dela gruppen där Martin och Hagen rullade iväg från mig, Toni och Oscar. För att vara efterklok så skulle vi delat på gruppen tidigare. Jag hade tagit i för mycket. Jag tror även Oscar gjorde av med mer energi än lämpligt under de första 300km. Toni var inte heller svårövertalad att sänka tempot en aning.
Och sedan började backarna! Ett evigt slit. Inte förrän i Sandared verkade det tillfälligt plana ut. McDonalds i Landvetter och ett försök att proviantera upp inför Torsvik då vi inte visste om något skulle vara öppet. Men här började det gå tungt på riktigt för mig. Lite uppmuntrande för mig var att röra mig i mina hemmatrakter. Vegby, Gällstad etc var bekant mark. Men strax innan Dannike var mina ben tomma. Sådär otäckt, från ett tramptag till ett annat. Här ville jag bara att Toni och Oscar skulle lämna mig. Men de peppade att vi skulle ta oss vidare till Vegby (stämpel). Väl där åt jag medhavda ostburgare och drack. Och lyckades återvända. Eller levande död kanske?
Nästa händelse var Oscars tråkiga incident med bakväxeln. Så surt! Men mitt i natten lyckas vi flagga ner en amerikanare som vänligt skjutsade ner honom till Torsvik. Jag och Toni mötte upp honom där.
Om natten kan jag inte säga så mycket. Den var kall. Jag vet sedan tidigare att jag får koncentrationsproblem vid sömnbrist. Så Toni rekade en bussficka där vi la oss. Rakt ner på asfalten. Handskarna under huvudet. 20min på timer på telefon. Sov säkert 18,5 minuter. Upp och vidare. Letade efter älgar på fälten vi passerade. Såg två! Och rådjur, grävling, harar. In i Eksjö, riktigt kallt. Inga värmeskåp eller öppna toaletter. Vidare. Hittade öppen dörr till gymmet i Rydsnäs.
Sedan fick vi igång trivsam cykling till Kisa. Båda ganska ofokuserade. Så vi körde bredvid varandra och pratade mest hela tiden. Kanske inte så energieffektivt, men det underlättade vår framfart. Och trevligt var det! Vi var 20minuter tidiga till Kisa, men det blev ändå att vi väntade in öppningen av butiken. Synd på att vi missade kebab-Martin!
Sedan började det slitiga på riktigt. Vinden hade vaknat. Sista milen in till Söderköping var både jag och Toni tomma. Jobbigt läge på riktigt. Efter lite mat på CircleK fortsatte vi över Vikbolandet. Det var ju "sista biten" och borde ju gå lätt. Bara att sista biten är typ 15 mil. Fuck! Över Vikbolandet gick ändå bra. Vi fick också en tutning på väg mot Skenäsfärjan. Och en glass innan överfart! Men på andra sidan Bråviken, och än mer efter att gamla E4an passerats var det nästan uppgivet. Nu hade benen många mil. Men det kändes väldigt kuperat. Korta branta backar som helt rykte sönder cyklingen. Långa bitar med riktigt usel beläggning. Och långt hem. Toni fick hemlängtan och krämade ur det sista ur mina ben. Utan honom hade det säkert tagit mig 3h extra för motivationen och orken var låg hos mig då. Men till slut kunde vi rulla in i Östertälje och bli befriade från våra gula kort.
Precis som förväntat är 1000km jättelångt. Och jag har fått lära mig än mer om hur jag reagerar och behöver för sådanahär turer. Dels utrustningsmässiga (bättre möjligheter att packa proviant tex) men även sömnbrist, kyla, motivation och andra situationer. Jag har också fått en inblick i hur de riktiga raketerna genomför sina turer. Cykla fort, men fika fortare! Typ.

Men tack för 48h!
Speciellt till: Martin, Hagen, Oscar och Toni

Bra berättat och starkt kört, grattis! Jag som inte är i samma division fartmässigt och inte uppe på 1000km märkte inför 400 och framförallt 600 att det är svårt att sätta en fart man tror på i längden. Det kom också mycket funderingar på hur man skall sova, vad som händer om man blir ensam, vad man skall välja om gruppen delas, hur man skall skicka positiv energi fysiskt och mentalt till övriga samt hur ont kroppen kommer göra pga många timmar på sadel och mot styre.

 

[NLC]

@desmo, igenkänningsfaktorn är stor. Kylan och tröttheten andra natten kan vara riktigt tuff när kroppen gått ner i varv och man har svårt att hålla sig varm genom mer arbete. Man längtar efter att det ska ljusna och solen börja värma kroppen igen men det tar tid.

 

[solstina]

Jag råkade förresten ut för nåt skumt på sträckan Dalum-Hökerum-Varnum och undrar om någon råkat ut för något liknande eller hört talas om det.

Plötsligt började mina ben göra ont. Alltså jätteont. Lite som kramp men utan spasmer. Som den värsta träningsvärken jag haft fast kanske tio gånger värre. Mest i låren, men lite i vaderna. Jag fick frusta och skrika mig igenom tramptagen. Hagen oroade sig och som tur var tror jag inget hamnade på Instagram :) Jag slängde i alla fall i mig en värktablett som inte hjälpte och sedan en starkare variant så efter en halvtimme var det bättre. Tog det lite lugnare i backarna ett tag och sen kändes benen relativt fräscha. Med betoning på relativt.

Jag brukar i princip aldrig få kramp och vanligast är väl i vaden eller foten när jag slöar på soffan. Så det kanske var någon sorts kramp ändå? Jag är nyfiken på om någon har någon kvalificerad gissning.

Edit: krampande->spasmer

Låter klart obehagligt! Hobby-läkaren/sjukgymnasten/psykologen/alltiallon ställer diagnoserna saltbrist, vätskebrist eller energibrist. Är iallafall vad jag skulle testa (innan värktablettstadiet) och i den ordningen om jag råkade ut för liknande.

 

[neron]

Tack för RR desmo! Top notch!

 

[Sebban73]

Tack Tobbe för trevlig och från hjärtat skriven RR.

/Sebastian

 

[Sebban73]

Efter att ha reflekterat över det som skrivits funderar jag på om detta blev en tuffare 100 milare än vanligt? Isf varför?

Det var egentligen gynnsam väder, iaf från start. Lite eller inget regn. Den bit jag cyklade, 310 km hade vi gynnsam vind och lagom varmt.

Många hamnade dock ensamma eller två och två i motvinden hem, kanske var det det som ökade påfrestningen mest i kombination med att nätterna var kyligare än väntat? Eller är 100 mil bara väldigt långt ??

 

[Pugilism]

Grymt kört allihop. Trevligt att läsa RR också. Ni glädjer en internetcyklist med era härliga berättelser.

 

[Pii]

Bra RR desmo!

 

[JLarsson]

”Toni fick hemlängtan och krämade ur det sista ur mina ben”

Magiskt

 

[Hasse#7]

Efter att ha reflekterat över det som skrivits funderar jag på om detta blev en tuffare 100 milare än vanligt? Isf varför?

Det var egentligen gynnsam väder, iaf från start. Lite eller inget regn. Den bit jag cyklade, 310 km hade vi gynnsam vind och lagom varmt.

Många hamnade dock ensamma eller två och två i motvinden hem, kanske var det det som ökade påfrestningen mest i kombination med att nätterna var kyligare än väntat? Eller är 100 mil bara väldigt långt ??

Det knepiga är väl att det inte är så många och några känner varandra men de flesta inte. Hur väljer man vilka man skall cykla med? Skulle jag tex haka på mhenry & Co skulle jag vara knäckt långt innan det var kort kvar, förmodligen långt innan det var långt kvar också. Om man går åt andra hållet och väljer de "långsammaste" kommer man få hålla på i många timmar. Har man en cykel som matchar deras med komfortabel inkörd sadel, bra styrhöjd, prima belysning osv? Jag har inte det. Cyklar en Trek Madone H2 lvg. Sen är det problemet med navigation, färjor och sömn. Fick jag önska mig något så är det att man har några troliga alternativ man kan boka i förväg som andra också satsar på. Typ hotell i x, dunge vid McDonalds, nonstop i alla lägen. Jag cyklade ju 600 helt utan plan och det löste sig ändå men det kunde skitit sig fett. Se RR. Man skulle alltså behöva ha lite utgångsmaterial att jobba med. Men trots att ensamcyklisten som går in på maxtid är en hjälte är det kanske inte så kul att presentera sig som "extremt långsam".
Kör man som en grupp vilket är väldigt trevligt är det en stor fördel att ha följande individer med sig. Personer med gott humör som kan få tiden att kännas angenäm. Personer som orkar draoch göra det smart och ekonomiskt så att alla tjänar på det. Personer som hittar bra, har bra koll på tider och bra koll på att stopp inte tar för lång tid. Personer som kan hålla ned tempot för att alla skall orka länge, gäller särskilt uppför. Personer som kan det mesta och som kan knoppa av en långsammare grupp och ändå fixa en ny plan hem. Sen är det ju bra med några som kan skruva lite och gärna någon som har pondus att styra upp lite och vänligt men bestämt informera när något inte fungerar. Nu när jag skriver detta funderar jag på om det är i linje med tanken att vara unsupported men är det ok att cykla tillsammans är nog det andra ok också. Dessutom är det ju erfarenhet man behöver och det får man bara genom att cykla långt och mycket.

 

[neron]

Efter att ha reflekterat över det som skrivits funderar jag på om detta blev en tuffare 100 milare än vanligt? Isf varför?

Det var egentligen gynnsam väder, iaf från start. Lite eller inget regn. Den bit jag cyklade, 310 km hade vi gynnsam vind och lagom varmt.

Många hamnade dock ensamma eller två och två i motvinden hem, kanske var det det som ökade påfrestningen mest i kombination med att nätterna var kyligare än väntat? Eller är 100 mil bara väldigt långt ??

Det måste varit fruktansvärt blåsigt på tillbakavägen? Det finns fasen inget som är mer demoraliserande än motvind. Sen är ju 100 mil långt, hur man än vrider och vänder på det..

EDIT: Grävde lite i snitthastigeheter. Sista 20 milen för flera av ekipagen i år låg mellan 21-23 km/h (rullsnitt). Mhenry hade 26.9 förra året...

 

[desmo]

Tog nästan inga bilder alls under turen. Men här är jag och Toni på färjan över Bråviken.

Och min pygmecykel som inte får plats med ramväska.

 

[Fjärdebrunn]

Nu var jag inte med hela vägen men ser det ändå lite såhär.
Det här är en tillräckligt lån distans för att personliga behov börjar gå före att promt sitta kvar eller hålla i hop klunga. Två faktorer: 1) De tuffa backarna Jönköping-Landvetter och 2) att loppet går över minst två nätter.

Det var en typisk liten snabbklunga som hade löst snackat ihop sig här och på FB mest för att få koll på om alla ville ungefär detsamma. På samma sätt hade Mange och Johan sitt hotell och frukostkoncept. På sedvanligt vis trummade snabbgänget iväg i sida/med och i lite för hög fart för sitt eget bästa. Folk flög av och i Jönköping delade den sig naturligt när vi ville lite olika. Sedan var det bara att ta sig över knölarna bäst man kunde med mjölksyra och vild blick. De backarna gör att andra halvan blir extra tuff. Att jag försvann var en materialfråga. När Martin och Hagen delade sig var det typiskt för eget behov (sova). Jag tycker det var bra att Toni och Tobbe höll ihop in i kaklet. Med så små klungor till att börja med blir man snabbt nere på 1-2 när en grupp delar sig.

 

[Hasse#7]

Nu var jag inte med hela vägen men ser det ändå lite såhär.
Det här är en tillräckligt lån distans för att personliga behov börjar gå före att promt sitta kvar eller hålla i hop klunga. Två faktorer: 1) De tuffa backarna Jönköping-Landvetter och 2) att loppet går över minst två nätter.

Det var en typisk liten snabbklunga som hade löst snackat ihop sig här och på FB mest för att få koll på om alla ville ungefär detsamma. På samma sätt hade Mange och Johan sitt hotell och frukostkoncept. På sedvanligt vis trummade snabbgänget iväg i sida/med och i lite för hög fart för sitt eget bästa. Folk flög av och i Jönköping delade den sig naturligt när vi ville lite olika. Sedan var det bara att ta sig över knölarna bäst man kunde med mjölksyra och vild blick. De backarna gör att andra halvan blir extra tuff. Att jag försvann var en materialfråga. När Martin och Hagen delade sig var det typiskt för eget behov (sova). Jag tycker det var bra att Toni och Tobbe höll ihop in i kaklet. Med så små klungor till att börja med blir man snabbt nere på 1-2 när en grupp delar sig.

Bra analys.

 

[kitzblitz]

Grävde lite i snitthastigeheter. Sista 20 milen för flera av ekipagen i år låg mellan 21-23 km/h (rullsnitt). Mhenry hade 26.9 förra året...

Tobbe och jag tog kl 15 färjan och var i mål kl 20.30. Dvs de sista 12 mil på 5:30 timmar... Och då hade vi inga riktiga pauser.

 

[IngvarW]

Tack för spännande RRs och olika reflektioner och bra kämpat allesamman! Nu längtar man ju än mer till lite misär av olika slag :-)

 

[ohellstrom]

Personligen blir jag stressad över de ultrakorta stoppen och har lite svårt att dels få i mig något under stoppet, men även svårt att planera framåt. En erfarenhetssak såklart. Vet man i förväg vad man vill ha för mat och dryck till nästa stopp så går det enklare. Men jag lär mig långsamt..

Som du säger är det en erfarenhetssak, som det finns lite olika aspekter/grader i helvetet av.

Ska det gå riktigt fort ska man inte göra något annat än stämpla och fylla sina flaskor. Lämpligen skickar man en man till kassan (i tillfälle av kö) och en till dass med alla flaskor.

Ska man handla något är det, som du också säger, viktigt att i förväg ha en plan. Jag har också stått och glott håglöst på hyllorna för att efter många om och men ändå inte få med mig mer än en ramlösa och ett kexchoklad... inte bra. De flesta av oss vet ganska väl vad som finns att välja mellan på en (svensk) bensinmack och oftast KAN man i förväg värdera om man vill ha en korv eller en påse bilar (blev för övrigt ganska förtjust i Ahlgrens Bilar med fruktblandning i helgen... de utgjorde den huvudsakliga födan sista 20 milen. De första 40 var så disciplinerade att jag låter bli att tråka ut med det haha).

Utöver själva genomförandet av stoppet finns det en mental aspekt - en kontroll kanske inte framstår som så jävla mycket att sitta och se fram emot när man vet att man bara kommer vara av cykeln i tre minuter. Detta är en vanesak och man får lära sig att finna glädje i att en kontroll ändå utgör en milstolpe även om den knappt erbjuder någon som helst fysisk respit.