Det exploderade mer än vanligt i dom nedre delarna av ramverket när jag passerade över ett mindre farthinder ett par hundra meter från jobbet idag. Sedan närmade jag mig (enligt vissa åskådare fanns i detta någon form av slående likhet med luftskeppet Hindenburg, vilket jag dock förnekar med bestämdhet) marken i samma takt som jag närmade mig destinationen...
Så här skall inte en normal pendlarhoj se ut efter en normal pendling till jobbet, böjd värre än verben i skolan. Jag ger den en tvåa (så gammal är jag) och en lapp med hem till föräldrarna.
Trodde först att jag kört av själva ramen, men turligt nog var det bara spännstaget som tackat för pastejen, dragit ner rullgardinen och gått hem till sig, eller i alla fall tvärt av. Måste vara dålig kvalitet eller ett rent konstruktionsfel, då jag inte bara är i mina bästa år utan dessutom precis lagom tjock! Och ganska ofta inte alls har så tunga saker på flaket.
Nackdelen med att vara kontorsarbetare är att det inte finns någon svets till hands på jobbet. Inte ens när man verkligen behöver en, så det fick bli en Riktig Fulmek av den absolut värsta sorten istället. Därav trådvalet.
En stump kätting, skruv och lite enkla handverktyg hade jag som tur var i gömmorna.
Rak nog efter lite manuell rätning och fullagning. Betydligt rappare att cykla på! Magiskt!
Kättingen är dock i klenaste laget, och spänd som en pianosträng (tvåstrukna D#, om mitt gehör är något att ha), så för att slippa få fotknölarna misshandlade eller tvärstopp om den skulle få för sig att gå tvärt av så säkrade jag upp den med några buntband. Det har ju också fördelen att ge pendlarhojjen den där härliga "pundarpimpade" känslan som man ju gärna eftersträvar!
Jag inser nu varför hojjen har känts lite svampigare än vanligt i ramen och lite tröttare på långdistanser på sistone! Kanske behöver jag inte HTFU så mycket som jag trodde, trots allt...
Funderar på att ersätta staget med ett plattjärn istället, det tar huvudsakligen upp dragkrafter, och utan brottanvisningarna från sammanpressningen av röret borde jag då kunna gå ner lite i tvärsnittsarea och spara ett par gram, så det går fortare att cykla sedan! Eller sätta dit en vantskruv, så det går att förspänna ramen olika mycket beroende på last och underlag... T.ex. om man tar asfaltvägen till jobbet, eller NICK-spåret med en trasig tvättmaskin på flaket till återvinningscentralen... Det vore ganska sexigt!? Men det får bli i en annan tråd i så fall! :-)